www.dumell.net / tidningsartiklar / Åbo Underrättelser / Ett bredbandsnät kunde rädda Finland
Publicerad i Åbo Underrättelser 01.04.2000
Ett bredbandsnät kunde rädda Finland


Låt staten bygga ett landsomfattande digitalt kommunikationsnät i vilket privata företag kan konkurrera på lika villkor med service och tjänster till alla i hela landet.

Bredband handlar om mer än att snabbt kunna ladda ner webbsidor. BREDband handlar om förmedling av tv, radio, privat telekommunikation, kontakt mellan medborgare och myndighet och sånt som inte ens finns i dag. Bredband handlar om konkurrens, ett företag skall inte få äga kablarna och sedan stänga ut konkurrenterna. Bredband handlar om regional rättvisa, det skall inte finnas tio parallella och konkurrenskraftiga nät i Helsingfors medan resten av landet inte har någon annan att vända sig till än sitt lokala telefonbolag med lokalt monopol. Bredband handlar om en infrastruktur som garanterar fortsatt utveckling. Det vore ju trevligt med nya livskraftiga företag innan Nokia, som är värt mer än alla andra finländska företag tillsammans, flyttar till Centraleuropa.

Äkta konkurrens

"Stop", säger telefonbolagen. "Vi har gjort stora investeringar i infrastruktur", "vi hämtar in utländska investerare", "staten skall bara vara en god kund och hyra in sig på nät som vi förverkligar".
Men vem har egentligen nytta av att gräva kabeldiken, av att dra plaströren genom vilka kablarna träs och av att äga de fysiska kablarna? Endast de företag som vill stänga ut andra. Det finns EU direktiv om att telebolag måste släppa in konkurrenter på sina egna kablar för att gynna konkurrens, Local Loop Unbundling (LLUB) heter det, men i praktiken har det varit svårt att genomföra. Telebolagen värnar om sina kabelmonopol in i det sista.
Ett bredbandsnät skall gagna medborgarna, inte telebolagen. Låt staten stå för infrastrukturen. "Konkurrera i det här", kan staten sedan säga åt de som vill erbjuda service eller tjänster. Då kan alla nå ut till hela landet och även mindre företag som annars inte skulle haft en möjlighet att etablera sig kan delta.
Ett samhälleligt projekt för att garantera utveckling, regional rättvisa och konkurrens. Såväl vänster, center som högeranhängare borde finna något att glädjas över i detta koncept.

TV och Internet i samma nät

Men visst vore det dyrt. I Sverige räknar IT kommissionen med att det skulle kosta 60 miljarder kronor. När Svenska staten i mitten av 1800-talet byggde järnvägsnätet var det ändå en större investering. Mer intressant än vad det kostar att bygga är ändå vad det kostar att INTE bygga. Och redan nu spenderas stora pengar på olika nät, pengar som kunde samlas till ett mångsidigare nät som dessutom vore landsomfattande.
På kommersiella grunder byggs idag parallella digitala nät för kabel-tv och Internet i större städer. Det finns också ett landsomfattande nät i statlig regi och ett annat är på kommande. Utbildningsministeriet driver Funet, ett finländskt högskolenät. Finland skall också bygga ut ett markbaserat sändningsnät för digital-tv som inte heller är billigt. Digital-tv nätet har hög överföringskapacitet men understöder endast envägs-kommunikation. Hur skall tv:n kunna bli porten till informationssamhället om den inte klarar tvåvägs-kommunikation? Och hur går det med detta nät när vanliga digital-tv sändningarna övergår i högupplösnings HDTV sändningar som redan inletts i USA? Ett bredbandsnät gör ingen skillnad på riktning och är flexibelt. I Norge utreds nu på allvar möjligheterna att sända digital-tv i ett statligt bredbandsnät som skulle täcka alla behov, såväl statliga som kommersiella.

Marknadskrafternas resultat:
Hfors 10 - övriga Finland 0

Utan ett statligt bredbandsnät får vi ännu fler konkurrerande kommersiella nät i Helsingforsregionen, och kanske i några andra större städer. Företag och arbetstagare flyttar till dessa center där informationssamhällets infrastruktur fungerar medan resten av landet förtvinar. Kostnaderna av denna befolkningsflykt till ett fåtal tillväxtcentra blir en stor börda för hela samhället. Samtidigt knappar tätare befolkade länder in på oss och kör om då det där är möjligt att bygga ut infrastrukturen på marknadsekonomiska grunder enligt helt andra proportioner än hos oss.
Nej, alla kommer inte att arbeta med högteknologi, men allt fler gör det. Och om allt fler flyttar till några få storstäder påverkar också alla de som jobbar med annat.

Fiberoptik föråldras långsamt

"Men nätet skulle föråldras snabbt, kablar är föråldrad teknologi, snart kommer trådlösa alternativ, man kunde använda befintliga telenätet eller elnätet..."
Det finns endast ett alternativ för infrastrukturen: fiberoptik. Trots att utvecklingen går snabbt framåt så består de fiberoptiska kablarna, de är konkurrenskraftiga i decennier ännu. En kabel är tunn som ett hårstrå och det dras alltid många på en gång. När en blir full tas nästa i bruk. Och efter några år kan lasersändarna och -mottagarna i ändarna av kablarna bytas ut mot modernare som klarar av att överföra ännu mer information genom fiberkablarna. Och den dag när de ändå föråldrats är det relativt enkelt att trä in nya typer av kablar i kabelrören som lagts ner i marken.
Nokia har kanske fått oss att tro att framtiden är trådlös, men även om den trådlösa teknologin går framåt kan den inte konkurrera med fiberoptik. Fiber rymmer mer information och när en fiber fylls tas nästa i bruk. Radiofrekvenser kan inte bära lika mycket information och när frekvenserna tar slut så är de slut. Trådlös kommunikation är ett komplement som passar bärbara apparater. Och trådlös kommunikation behöver också en kabelinfrastruktur, din mobiltelefon kommunicerar bara med närmaste basstation via vilken signalen leds ner i ett kabelnät. Befintliga kopparkablar (xDSL), satelliter, elnätet och alla andra lösningar duger ofta enbart för envägs-kommunikation och överföringshastigheten kommer aldrig i närheten av fiberoptik. De flesta andra alternativ är dessutom endast tänkta för att nå in i hemmen och duger inte alls för stamnäten som förbinder städer.
I andra Nordiska länder har ett statligt bredband till alla redan hunnit bli valteman i den politiska debatten, men inte i Finland.
Är det kanske så att vi har en helig ko som inte får komma till (ekonomisk) skada ens om den står och täpper till trafiken på informationsmotorvägen? En ko vid namn Sonera.



Carl-Magnus Dumell

Observera att den här texten är rätt gammal - det betyder dock inte automatiskt att den är föråldrad.

I många fall är texterna här relevanta och hjälpfulla också idag och de ger alltid en intressant tillbakablick över ämnet.

Carl-Magnus Dumell
Oktober 2011