www.dumell.net / tidningsartiklar / Hufvudstadsbladet / Digitalkameror
Publicerad i Hufvudstadsbladet 23.06.2000
Digitalkameror


Under det senaste året har digitalkameror blivit vardag samtidigt som bildkvaliteten förbättrats dramatiskt. En digitalkamera är idag ett fantastiskt alternativ för vissa fotografer och ett mycket dåligt alternativ för andra. Inte helt överraskande är datoranvändning en vattendelare.

Om du inte använder en dator eller tillhör de som skriver ut viktiga e-post meddelanden på papper och lägger dem i en mapp är en digitalkamera inget för dig. Om du däremot tillhör de som slänger viktiga brev i sopkorgen och ber avsändaren skicka dokumentet i digitalt format istället så du kan arkivera det på hårdskivan eller en cd-rom så är en digitalkamera perfekt för dig.
Naturligtvis går det att skriva ut bilder från digitala kameror till papper, men den stora fördelen med digitalkameror är egentligen att man slipper använda papper.

Något för dig?

Om du vill endast vill ha dina bilder på papper så går digitalkamerans fördelar förlorade. En fotoaffär kan framkalla din gamla filmrulle till pappersbilder på en timme. Även en van datoranvändare har svårigheter med att hinna få ut 24 eller 36 bilder till papper på en timme och det specialpapper som behövs för att få fina bilder gör att kostnaden blir jämförbar med traditionell fotoframkallning. Kvalitetsmässigt är det inte heller någon större skillnad mellan de två metoderna så länge du vill ha vanliga små pappersbilder och vill du ha stora pappersbilder ger en traditionell kamera med bra film bättre resultat.

Om du däremot vill ha in dina fotografier i datorn är digitalkameran perfekt. Du ansluter kameran till datorn med den tillhörande kabeln och en stund senare ligger alla bilderna på datorns hårdskiva. Sen kan du enkelt lägga ut bilderna på webben så att släkt och vänner på andra orter kan beundra dem. Och du kan arkivera hundratals fotografier på en cd skiva som kostar 10 mark och tar mycket lite utrymme i bokhyllan och ryms i fickan om du vill ta med dig någonstans. Men allt detta kräver naturligtvis en viss teknisk färdighet. Men om du klarar av att bränna cd skivor och/eller lägga ut bilder på webbsidor så är digitalkameran mycket bekväm och billig i drift.

Megapixlar

För ett år sedan var ”1 megapixel” en magisk gräns. Uttrycket avser antalet punkter som bygger upp bilden. En kamera som klarade denna gräns kostade då ungefär 5000 mark. Idag klarar en 5000 marks kamera av att ta bilder som består av över tre miljoner punkter. Tyvärr tenderar äldre modeller att helt försvinna ur butikernas sortiment istället för att säljas billigare, men på begagnade marknaden är det möjligt att hitta mer anspråkslösa kameror till överkomliga priser. Och om du bara vill lägga ut bilderna på webben eller titta på dem i datorn behöver du inte marknadens häftigaste kameror. Även en bild bestående av ”endast” en miljon punkter är för stor för att användas på webben, du måste förminska den till ungefär en fjärdedel för att den skall göra sig på webben och då är det fortfarande en bild som fyller nästan hela sidan i webbläsaren. Dessutom tar större bilder mer utrymme i kamerans minne.
Det finns huvudsakligen tre olika typer av minneskort (ibland även kallat ”digital film”) som kameror lagrar bilderna på: ”Smart Media” som används av bl.a. Fuji men som håller på att försvinna, ”Memory Stick” som används av Sony och ”Compact Flash” som används av de flesta andra, bl.a. Nikon och Canon. Alla korten är små, aningen större än SIM kortet i en mobiltelefon. De flesta kameror säljs med ett 8 eller 16 MB kort och såväl större varuhus som fotoaffärer säljer extra minneskort kort för de som behöver. Ett 48 MB kort kostar strax under 1000 mark.
Om du har en kamera som tar bilder bestående av en miljon punkter så ryms det ungefär 80 bilder på ett 16 MB kort men om kameran tar bilder bestående av tre miljoner punkter ryms bara en tredjedel, dvs ca 25 bilder. Nästan alla kameror kan också ställas så att de tar mindre bilder än vad kameran maximalt klarar av eller så att bilderna lagras med kraftigare packning varvid det ryms fler bilder på minneskortet. En kamera som tar bilder bestående av en miljon punkter och som ställs in för att lagra dem med ”kraftig” packning istället för ”normal” packning kan få rum med ca 400 bilder på en 48 MB minneskort, tillräckligt för att du skall klara dig med ett enda kort under en semestervecka tills du kommer hem och kan flytta över bilderna till datorn och tömma minneskortet.


Semesterbilder från början av juni tagna med en gammal och enkel digitalkamera utan zoom som inte ens klarar en miljon punkter och lagrade med kraftig packning för att rymmas på ett litet minneskort. Här är de kraftigt förminskade men poängen är att de ser ganska bra ut trots att de är tagna med en relativt enkel digitalkamera.

Att välja kamera

En av de viktigaste egenskaperna är kamerans fysiska storlek. Om kameran är så stor att den inte ryms i skjortfickan så har du den knappast med dig särskilt ofta och du har ingen glädje av en kamera som bara står i bokhyllan. Vad gäller själva bildkvaliteten så är optiken fortsättningsvis viktig. Låt dig inte luras av imponerande zoom-siffror. Tyvärr är tumregeln den att ju längre zoom desto sämre bildkvalitet. Och om du är en erfaren fotograf har du kanske märkt att ett brett vidvinkelobjektiv är mycket mer användbart än ett långt teleobjektiv. Du gör antagligen en bättre affär om du köper en kamera med motsvarande 28-60 mm objektiv än 40-120 mm. Och den häftiga lilla bildskärmen som finns inbygd i kameran och som försäljaren glatt demonstrerar kan du glömma. Använder du den tar batteriet slut innan du ens kommit igång med fotograferandet. Räkna med att du kommer att fota som med en traditionell kompaktkamera: tittande genom den lilla optiska sökaren.
Digitala systemkameror är sedan ett kapitel för sig, men eftersom de fortfarande kostar flera tiotusentals mark är de knappast av intresse ens för seriösa amatörfotografer ännu.

Hård konkurrens

De fyra stora företagen i branschen är idag Canon, Fuji, Nikon, och Olympus.
Canon har i dagarna introducerat en digital version av sin lilla och populära Ixus kamera och den är marknadens minsta, och kanske också stiligaste, digitalkamera. Canon har fört med sig sitt optiska kunnande och företagets digitalkameror är utrustade med marknadens kanske bästa optik. Canon är också den enda som gör digitalkameror som ser ut som vanliga kompaktkameror.
Fujis specialitet är ljuscensorerna inne i kameran som är i toppklass och deras kameror är också mycket små.
Nikon har hittat på en genial design för sina Coolpix kameror: i transportläge ser kameran ut som en vanlig platt kompaktkamera som ryms i fickan men när du skall använda den vrider du kamerans två halvor på ett sätt som gör att dess fysiska format mer påminner om en systemkamera varvid optiken får mer rum och kameran blir mycket bekväm att hålla i. Nikon är ju den enda kameratillverkaren utöver Canon som tillverkat professionella systemkameror så den optiska kvaliteten är utmärkt.
Olympus tillverkar kameror som ser ut som systemkameror och följaktligen är lite klumpigare än konkurrenternas men ändå blivit mycket populära tack vare sina tekniska egenskaper. Bland annat är vissa av Olympus kameror spegelreflexkameror vilket gör att du ser genom kamerans lins via sökaren, som i en ”riktig” systemkamera, och alltså ser exakt det som kameran kommer att fotografera.
Att välja mellan de här är svårt för de är alla mycket jämnstarka och nya förbättrade modeller, och därigenom nya priser, kommer i snabb takt vilket gör att ett gått råd idag knappast stämmer om någon vecka.



Carl-Magnus Dumell

Observera att den här texten är rätt gammal - det betyder dock inte automatiskt att den är föråldrad.

I många fall är texterna här relevanta och hjälpfulla också idag och de ger alltid en intressant tillbakablick över ämnet.

Carl-Magnus Dumell
Oktober 2011