www.dumell.net / tidningsartiklar / Hufvudstadsbladet / Digitala pengar redan några tusen användare i Finland
Publicerad i Hufvudstadsbladet 07.07.1996
Digitala pengar redan några tusen användare i Finland


Pengar håller med god fart på att bli digitala. Varje digitalt mynt är en lång sifferserie som kan flyttas mellan datorer, köparens och säljarens, precis som vanliga mynt flyttas idag. Mot slutet av året kommer det även att vara möjligt att bära de digitala mynten med sig i fickan tack vare så kallade "smart cards" som ser ut som vanliga kreditkort.

Det råder en viss förvirring kring vad digitala pengar egentligen är och det till stor del på grund av att vi i här i Finland har två etablerade system för att betala via Internet varav endast det ena baserar sig på riktiga digitala pengar.
Merita erbjuder Internetanvändare ett smidigt sätt att använda traditionella kontotransaktioner för utföra betalningar. Ett postorderfirma kan ha en www-sida där produkter presenteras och när kunden väljer att beställa en produkt kopplas denne ihop med Meritas Solo system och ett inbetalningskort ritas upp på skärmen. Köparen kan visserligen utföra betalningen utan att behöva lämna hemmet, eller ens stolen, men i övrigt är det frågan om en helt vanlig kontotransaktion.
Digitala pengar är "riktiga" pengar, kontanter, och inte banktransaktioner. Digitala pengar kan alltså lagras hemma (i datorn) och ges direkt åt försäljaren i köpögonblicket på motsvarande sätt som vanliga kontanter. En digital plånbok, som inte är något annat än ett vanligt datorprogram, lagrar de digitala pengarna på hårdskivan ungefär som ordbehandlingsprogrammet lagrar texterna du skrivit. När du besluter dig för att utföra en betalning skickar "plånboksprogrammet" iväg den avsedda summan till mottagaren ungefär på samma sätt som ett e-post meddelande skickas mellan olika datorer.
De digitala pengarna växlar man till sig genom att betala in önskad summa till "leverantören" av de digitala pengarna varefter de digitala pengarna kan överföras från leverantören till den egna datorn via Internet. Man kan naturligtvis även returnera digitala pengar till leverantören och få summan inbetalda till sitt vanliga konto. I vanliga fall är leverantören en bank varvid man direkt kan överföra pengar mellan sitt vanliga konto och "plånboksprogrammet" i form av digitala pengar.
Utöver de här två betalningsmetoderna förekommer det även att betalningar via Internet sker genom att betalaren skickar sitt kreditkortsnummer till försäljaren. Den här metoden är rätt populär i USA men har många säkerhetsproblem. Dels kan kortnumret snappas upp på vägen till mottagaren och dels kan mottagaren missbruka numret och lyfta för mycket pengar från kontot.
Digitala pengar togs i bruk av EUnet Finland (www.eunet.fi) i mars och Finland blev därmed det andra landet i världen med elektroniska pengar. Det första landet var naturligtvis USA där Mark Twain Bank tog i bruk digitala pengar redan i oktober i fjol. Det nämnvärda är att elektroniska pengar i Finland inte sköts av en bank. Hittills har över tio företag börjat acceptera ecash som betalning och produkterna varierar från muminpostkort och t-skjortor till börsinfo och adressuppgifter.

Holländsk uppfinning

"Digitala pengar" är naturligtvis ingenting entydigt utan principen kan förverkligas på olika vis precis som det finns olika kreditkort trots att de alla bygger på samma idé. Det ledande systemet för digitala pengar är "ecash" som utvecklats av holländska DigiCash (www.digicash.com). Såväl EUnet Finland som Mark Twain Bank, som är de två enda företagen i världen som erbjuder digitala pengar, använder ecash. Tyska Deutshe Bank och svenska posten, som är det stora namnet i svenska bankbranschen, kommer antagligen att ta i bruk ecash inom en snar framtid.
Med tiden kommer det antagligen ändå att dyka upp nya system för digitala pengar som kan konkurrera med ecash och då kommer situationen att vara den samma som i kreditkortsbranschen idag. I god tid före ecash lanserades presenterade DigiCash ett märke "we accept DigiCash" som onekligen för tankarna till alla de märken som finns på butikskassor och -dörrar som säger vilka kreditkort ifrågavarande affär accepterar.
DigiCashs ställning kommer ändå att vara svår att hota för företaget är så etablerat. Redan hösten 94 drog DigiCash igång en omfattande test av ecash-systemet där Internetanvändare inbjöds att bekanta sig med elektronisk kommers med hjälp av den fiktiva valutan CyberBucks. Ungefär 60 000 personer registrerade sig och fick 100 CyberBucks var. Eftersom valutan var värdelös var också produkterna man kunde köpa värdelösa men det fanns ändå en viss charm i att kryssa mellan virtuella kasinon och spela upp en virtuell förmögenhet. Många utomstående personer satte upp egna affärer och sålde allt från självgjorda dikter till datorprogram som annars antagligen skulle ha spridits som gratisprogram. Till exempel satte en grupp studerande vid Handelshögskolan i Helsingfors upp en affär som sålde naturbilder från Finland som en del av ett studieprojekt. Ursprungligen var det meningen att CyberBucks experimentet skulle avslutas innan någon riktig valuta togs igång men intresset för CyberBucks hade vuxit sig så stort att valutan idag faktiskt har fått ett visst värde. DigiCash har nu beslutat fortsätta CyberBucks experimentet men nya användare tas inte emot. Detta, numera slutna, ekonomiska system skulle säkert kunna vara ett intressant forskningsprojekt för någon ekonom, märkligare saker har ju undersökts.

Modern alkemi: siffror blir pengar

"Siffror som är pengar" lyder sloganet vid DigiCash och som man kan anta utgående från sloganet har matematik en självskriven ställning inom företaget. Företagets grundare dr. David Chaum kan visa upp en imponerande akademisk karriär inom kryptering och tillämpad matematik, och det behövs.
Digitala pengar är alltså inte summor som flyttas mellan konton utan enskilda och fristående pengar precis som vanliga mynt eller sedlar.
Ett digitalt mynt är egenligen en komplicerad sifferserie och kan därför lagras på en hårdskiva eller skickas i ett e-postmeddelande. Det kan verka skrämmande att använda sifferserier som pengar, men precis som mönstret på en sedel är tillräckligt komplicerat för att omöjliggöra kopior så är sifferserierna tillräckligt komplicerade för att omöjliggöra förfalskningar.
Oerhört förenklat fungerar det så här: ett digitalt mynt består av tre siffror där den tredje är summan av de två föregående. Sålunda är sifferserien "112" ett giltigt mynt medan "113" inte är det. I verkligheten används naturligtvis mer avancerade matematiska formler för att skapa betydligt längre sifferserier. En uppskattning jag sett påstod att det skulle behövas en miljard datorer, alla snabbare än någon dator idag, och ändå skulle det ta 10 biljoner år att knäcka systemet och kunna börja skapa falska mynt.
I sifferserien finns även inkodat myntets värde och valuta, ett för varje mynt unik serienummer, vilken leverantör som växlat ut myntet och så vidare.
Precis som med vanliga kontanter så är handel med ecash mycket anonymt. Medan kreditkortsanvändarens handelsvanor kan följas upp med sådan noggrannhet att vem som helst kan känna sig paranoid så är det omöjligt att spåra från vem ecash-mynt kom, om inte betalaren uttryckligen uppger sin identitet. För att förhindra missbruk och brott är det däremot enkelt att med betalarens medgivande spåra vem som tog emot de digitala pengarna. Utpressare och kidnappare kommer alltså fortsättningsvis att vilja ha använda sedlar i låga valörer i en brun papperspåse.

Finlands Internet-mogul

När det handlar om pengar eller Internet, och speciellt pengar OCH Internet, så brukar man snart stöta på namnet Johan Helsingius.
EUnet Finland som säljer Internetanslutningar åt företag och privatpersoner har under Helsingius ledning blivit störst i landets i denna snabbt växande branschen. Genom lanseringen av ecash i Finland har företaget nu dessutom fått ett bra grepp om den växande penningtrafiken på Internet och utmanar bankerna. När en användare vill växla till sig ecash betalar denne alltså in en önskad summa till EUnet som sedan lyfter ränta på pengarna tills ecash växlas tillbaks till "vanliga" pengar. EUnet lyftar alltså ränta på alla de pengar som cirkulerar i form av ecash och om användningen av digitala pengar växer så snabbt som väntat så har Helsingius all orsak att känna sig nöjd, och förhoppningsfullt ser han i alla fall på ecashs framtid. EUnet Finland har nästan blivit en bank.
-Som tur är endast "nästan", säger Helsingius på sitt självsäkra och humoristiska vis som gjort honom till landets främsta Internetpersonlighet.
Han uppger att några tusen människor börjat använda ecash men några summor säger han sig inte känna till. Någon konflikt mellan Meritas Internetinriktade Solo betalningssystem och EUnet Finlands ecash ser Helsingius inte utan han talar varmt om hur de bägge systemen komplettera varandra. Pressmeddelande EUnet Finland skickade ut när de lanserade ecash var en nästan ordagrann översättning av det pressmeddelande Mark Twain Bank sände ut i USA ett halv år tidigare, med undantag av ett bortlämnat stycket där Solo liknande kontotransaktionsbaserade betalningssystem för Internet smutskastades. Tydligen har EUnet Finland ekonomiska intressen även i Meritas system.
-Solo systemet fungerar ju inte i realtid, försäljaren kan inte omedelbart se om pengarna kommit fram, och kräver att bägge parter är kunder hos Merita. Systemet lämpar sig däremot bra för större transaktioner, till exempel om någon vill köpa en hårdskiva på postorder.
Ecash igen lämpar sig enligt Helsingius bäst för små transaktioner, på några tiotals penni eller mark eftersom transaktionerna inte föranleder några servisavgifter såsom vanliga banktransaktioner kan göra. Något hinder för att också göra större betalningar med ecash finns inte men då märks inte fördelarna med ecash lika tydligt. Ecashs snabbhet är också till fördel vid handel med, till exempel, information. På samma nolltid som pengarna överförs till säljarens dator så överförs informationen till köparens. Om man måste vänta ett par veckor på att få produkten per post så spelar det inte så stor roll fastän det tar en dag för betalningen att komma fram.
Det enda problemet Helsingius noterat efter lanseringen av ecash är att det tar så lång tid för företag att komma igång med ecash affärer på Internet.
-Vi har en lång lista på företag som jobbar på att sätta upp en butik, men det tar tid. Många företag har varit så inriktade på att ta emot betalningar på annat vis att de tvingas tänka om ordentligt.
När det gäller eventuella konkurrerande system till ecash ser Helsingius inga problem.
-Det blir som med bank- och kreditkorten idag, har man två eller tre kort så klarar man sig.
Med tiden blir det också frågan om olika ecash valutor när ecash lanseras i fler länder, till exempel i Sverige där svenska posten meddelat att de tänker gå in för ecash.
-Det ena kommer ju att vara i mark och det andra i kronor så ecash kommer inte att kunna användas direkt mellan olika länder men vi håller på att se över den här frågan..

Kontanter med plastkort

Nästa stora steg efter ecash är enligt Helsingius lanseringen av så kallade "smart cards" då det blir möjligt att flytta över digitala pengar till dessa små bankkortsliknande saker. Den stora skillnaden mellan ett bankkort och ett kort som ser ut som ett bankkort men innehåller digitala pengar kanske inte först är så uppenbar. Medan bankkortet endast indikerar rätten till en banktransaktion så innehåller "smart cards" kontanter. Pengarna, alltså sifferserierna, lagras i det datorliknande minnet på kortet och kan behändigt flyttas till och från kortet.
Precis som digitala pengar på Internet så är fördelarna med "smart cards" störst vid små transaktioner, i sådana situationer där vi nu använder mynt, till exempel för parkeringsautomater. I stället för att fumla med mynt kan vi sticka in kortet varvid några mark flyttas från kortets minne till parkeringsautomatens minne. Automater som fungerar med "smart cards" istället för mynt kommer antagligen inte att slås sönder så ofta vilket torde glädja telefonautomatanvändarna. Korten kan naturligtvis också användas i affären: när summan slagits in i kassaapparaten sticker köparen in kortet varvid summan överförs från kortet till kassan.
Någon avlägsen fantasi är "smart cards" inte heller för redan mot slutet av året kommer de första bankautomaterna att förses med utrustning som möjliggör "tankning" av korten och nästa år kommer alla bankautomater i landet att ha den utrustningen. Det kommer alltså att vara lika enkelt att lyfta kontanter från kontot till "smart cards" som det idag är att lyfta dem till plånboken. Däremot är det betydligt enklare att förbruka pengarna från "smart cards" ... på gott och ont.



Carl-Magnus Dumell

Observera att den här texten är rätt gammal - det betyder dock inte automatiskt att den är föråldrad.

I många fall är texterna här relevanta och hjälpfulla också idag och de ger alltid en intressant tillbakablick över ämnet.

Carl-Magnus Dumell
Oktober 2011