Har individen rätt till hemligheter inför statsmakten? Philip Zimmermann har gjort frågan aktuell för han har gett vanliga människor tillgång till absoluta hemligheter. Zimmermanns krypteringsprogram PGP används av exilregeringar, människorättsaktivister och oppositionsrörelser världen över men i Frankrike är programmet förbjudet och många europeiska länder vill följa Frankrikes exempel.
Philip Zimmermann är 90-talets Internetanapassade Che Guevara. Han ser sig själv som en frihetskämpe som gett människorättsaktivister och frihetskämpar ett verktyg att bekämpa totalitära och förtryckande regimer. Många människorättsorganisationer och -aktivister använder PGP för att, till exempel, skydda identiteten på vittnen till människorättskränkningar eller tortyroffer som vågat tala ut. Det påstås bland annat att Burmas opposition, Tibets exilregering och Amnesty International använder PGP.
-Jag fick nyligen ett brev från en människorättsaktivist på Balkan som använde PGP för att skydda rapporter om människorättskränkningar. Han hade suttit 13 dagar i fängelse för att han vägrade avslöja koden som skulle ha gjort rapporterna läsliga och avslöjt namnen på vittnena. Det är sådana här brev som får mig att känna att det jag gick igenom i tre år inte var i onödan. Det var för sådant här jag skrev PGP, säger Zimmermann.
Zimmermann understryker ändå att de flesta använder PGP för helt vardagliga krypteringsändamål, för att hålla e-post meddelanden privata på samma vis som vi använder kuvert för att inte alla skall kunna läsa våra vanliga brev.
Själv politisk aktivist...
Philip Zimmermann har varit intresserad av kryptografi enda sedan grundskolan men han är också intresserad av politik. År 1984 möttes dessa två intressen.
-Jag var aktiv inom anti-kärnvapenrörelser och vår verksamhet uppskattades inte av staten. Vid den här tidpunkten hade persondatorerna också börjat bli vanliga inom politiska organisationer och jag såg en möjlighet att kunna bidra med något. Jag ville göra ett datoriserat krypteringssystem med vars hjälp dessa små organisationer kunde skydda sig och sin information mot statligt snokande.
Ett par år senare, 1986, skrev Zimmermann sitt första öppen-nyckel krypteringssystem. I december 1990 började han på allvar arbeta med PGP och i juni följande år började han distribuera första versionen. Programmet spred sig omedelbart över hela världen men i USA är krypteringsprogram klassificerade som vapen och förlagda med exportrestriktioner.
-Jag kände till exportrestriktionerna men ända sättet att förhindra att PGP skulle nå utanför landets gränser skulle ha varit att aldrig publicera programmet. Jag trodde inte att jag bröt mot några lagar så länge jag själv distribuerade det enbart inom landet. Egentligen brydde jag mig inte om vad som hände med det sen, ifall andra spred det vidare.
...och martyr
Zimmermann själv kanske inte brydde sig, men nog den amerikanske tullen som skickade två agenter att tala med honom i februari -93.
-De var inga lokala agenter utan de hade rest 900 miles (1500 km) för att tala med mig så det var uppenbart att de betraktade frågan som viktig.
Mot slutet av året drogs Zimmermann inför flera höga rättsinstanser och det hela började se mycket hotfullt ut. En fällande dom skulle ha resulterat i flera års fängelse.
-Om jag hamnat i fängelse skulle min familj ha blivit hemlös. Vi har ju inte längre något socialt skyddsnät här i landet.
Hans jurister, som alla utom en arbetade på ideell basis, rådde honom att inte tala med pressen. Efter en tids övervägande beslöt han ändå gå ut i offentligheten med sitt fall.
-Jag tror att den uppmärksamhet jag fick bidrog till att processen mot mig till slut lades ned.
I två års tid stälde Zimmermann upp för ungefär fem intervjuer per vecka. Medborgarrörelser och försvarsfonder grundades för att hjälpa Zimmermann i sin kamp mot staten. Internetsamhället hade fått en martyr.
-Processen pågick i tre år och ibland såg det mycket mörkt ut. Att ständigt leva med den här osäkerheten och rädslan var tungt. Men när jag nu tänker tillbaks på det hela inser jag att det gav mig mer än det tog. Jag har nu själv upplevt hur det är att bli pressad av en regim och jag har observerat maktförhållandet mellan stat och individ på nära håll. Rättsprocessen gjorde mig också berömd och PGP till världens mest använda krypteringsprogram.
"Hur är det i Finland?"
Inom EU pågår just nu en diskussion om huruvida stater skall tillåta sina medborgare att använda krypteringsprogram. Argumentet mot kryptering är att det kan utnyttjas av brottslingar och hindra polisen från att komma åt viktig information. I Frankrike är det numera förbjudet för privatpersoner att använda kraftiga krypteringsprogram som PGP.
-Det är förbryllande att fransmännen litar så på sin statsmakt att de låtit den förbjuda kryptering som kan vara väldigt viktigt för oppositionen, säger Zimmermann och syftar på franska underrättelsetjänsten som sprängde Greenpeaces skepp på 80-talet för att förhindra protester mot landets kärnvapenprovsprängningar.
-När Japans grundlag skrevs om efter andra världskriget fråntogs polisen rätten att avlyssna telefoner just för att förhindra att Japan pånytt skulle förvandlats till en polisstat. Här i USA har vi också haft exempel på hur polisen missbrukat sina övervakningsmöjligheter, motståndare till vietnamkriget avlyssnades, Martin Luther Kings telefon avlyssnades och så vidare. Nyligen ville federala polisen utvidga sin avlyssningskapacitet till att motsvara en procent av alla telefontrafik i landet. Man frågar ju sig varför.
Zimmermann undrar också hur vi har det i Finland. När jag berättar att polisen ständigt begär utökade övervakningsrättigheter och också fått det när det gäller till exempel telefonavlyssning blir Zimmermann förvånad.
-Här i USA är vi traditionellt mycket misstänksamma mot statsmakten, mycket mer misstänksamma än i många Europeiska länder. Det här är ju märkligt eftersom det är just i Europa som demokratier övergått i fascistiska och totalitära regimer.
-Jag vill inte uppmana era läsare att vara misstänksamma mot staten, det vore övermodigt av mig som inte känner till det Finländska samhället. Antagligen har ni en så bra statsmakt att ni kan litar på den. Det jag vill påpeka är att demokrati inte garanterar något. Den tekniska utvecklingen i dagens informationssamhälle gör att allt mer information överförs och hanteras elektroniskt. Det här ger helt nya möjligheter för statsmakten att övervaka medborgarna och oppositionen och det här kan fresta även den bästa demokratin att förfalla i totalitarism, säger Zimmermann.
Carl-Magnus Dumell
faktaruta: Vad är PGP?
Kryptering är att ändra, till exempel, en text så att utomstående inte kan läsa den. En enkel kryptering kunde vara att förskjuta alla bokstäver i alfabetet tre steg åt ett håll så att "hej" blir "khm". Den här krypteringen kan naturligtvis enkelt forceras, alltså listas ut av en utomstående, och moderna krypteringssystem bygger istället på avancerade matematiska system.
Ett stort problem har dock varit att "nyckeln", systemet för hur texten skall krypteras, också avslöjt hur texten skall dekrypteras. Om vi vill skicka krypterade meddelanden över en linje som lätt kan avlyssnas, till exempel e-post via Internet, så kan vi ju inte skicka nyckeln först för då får avlyssnaren reda på hur alla kommande krypterade meddelanden skall dekrypteras. Lösningen på problemet är öppen-nyckel systemet som utvecklades på 1970-talet. Öppen-nyckel systemet använder ett nyckelpar, ena nyckeln krypterar och den andra dekrypterar. Nu kan vi till och med sätta in krypteringsnyckeln i en tidningsannons så att andra kan använda den för att kryptera de meddelanden de skickar åt oss. Det spelar ingen roll om en avlyssnare lärt sig krypteringsnyckeln för den kan inte användas till att dekryptera meddelandena.
PGP (Pretty Good Privacy) är ett öppen-nyckel system specialgjort för e-post. PGP är också oerhört säkert och bygger på de mest avancerade krypteringsteorierna som finns trots att det är ett gratisprogram. Det har sagts att även militära underrättelsetjänsters datorer skulle få hålla på till nästa istid för att forcera ett meddelande ... och ändå misslyckas.
Bildtext:
Philip Zimmermann finner det förbryllande att fransmännen litar så på sin statsmakt att de accepterat en kriminalisering av ett av oppositionens främsta vapen: kryptering. På bilden det Greenpeace skepp som franska underrättelsetjänsten saboterade för att förhindra protester mot landets kärnvapenprovsprängningar på 80-talet.