www.dumell.net / tidningsartiklar / Hufvudstadsbladet / Modem kan vara knepiga
Publicerad i Hufvudstadsbladet 13.10.1996
Modem kan vara knepiga


Få av oss har en Internetkontakt i väggen därhemma som vi direkt kan koppla datorn till. De flesta av oss använder ett modem för att via telefonlinjen koppla ihop datorn därhemma med Internet. Men vad finns det för olika alternativ när man väljer modem och finns det rentav alternativ till modem?

Internet är rent fysiskt en mängd kablar som är dragna kors och tvärs i stora delar av världen, mycket likt telefonnätet. Internet är ändå inte det samma som telefonnätet, men det finns punkter där de två näten möts. Internetleverantörer, till exempel Kolumbus och EUnet, har datorer som är anslutna till såväl Internet som telefonnätet. En privatperson kan sedan använda telefonnätet för att koppla ihop sin egen datorn med Internetleverantörens dator och därigenom komma i kontakt med Internet. Men det är inget som säger att man måste använda just telefonledningen för att koppla ihop sin egen dator med Internetleverantörens, man kan också använda TV-antennkabeln, en satellit eller låta dra en helt skild kabel för ändamålet.

Modem

Telefoner är inte avsedda för datorer som kommunicerar med ettor och nollor utan för människor som kommunicerar med ljud. Ett modem är en apparat som omvandlar datorns ettor och nollor till ljudsignaler som lämpar sig för telefonnätet.
De första modemen fungerade enligt en mycket enkel princip: en etta omvandlades till en ton och en nolla till en annan. Under åren har ingenjörerna utvecklat allt mer sofistikerade metoder för packa in tiotusentals ettor och nollor i ett sekundlångt ljud över en rosslig telefonledning.
Förkortningen "bps" står för "bits per second" och betyder hur många ettor och nollor som överförs per sekund. Uttrycket "baud" igen anger hur många ljudsignaler som överförs per sekund men eftersom en ljudsignal numera innehålla flera bitar, dvs ettor och nollor, är "baud" och "bps" inte samma sak men många, däribland Microsoft, använder genomgående ordet "baud" när de avser "bps".
För att två datorer skall kunna kommunicera över en telefonlinje måste modemen i bägge ändarna fungera på exakt samma vis. Den internationella organisationen UIT (tidigare CCITT) slår fast rekommendationer som praktiskt taget alla modemtillverkare valt att följa. Till exempel heter standarden för 9600 bps modem "v.32" och standarden för 14 400 modem "v.32bis". Standarderna är alltid nedåtkompatibla så att ett 14 400 modem också kan fungera som ett 9600 bps modem. På det här viset kan två modem av olika hastighet kommunicera: det snabbare modemet går automatiskt ned till samma hastighet som det långsammare.
Tyvärr har UIT varit långsamma med att komma ut med nya standarder så ibland har tillverkare hunnit lansera modem med egna "standarder" för de högsta hastigheterna. Den snabbaste standarden idag är v.34 som ger 28 800 bps men många modem understöder dessutom tillverkarens egen "standard" för 33 600 bps. I praktiken kommer ett 33 600 modem i de flesta fall att gå ned till den officiella standarden för 28 800 bps om inte modemen i bägge ändorna råkar vara av samma märke.
Att sedan ta i bruk modemet kan vara knepigt. Ett externt modem, dvs en liten låda på utsidan av datorn behöver endast en kabel till telefonkontakten, en till en elkontakten och en till datorn. Ett internt modem, som i regel är lite billigare, kräver däremot att du öppnar datorn och skjuter in det i en lämplig kontakt inne i datorn. Därefter gäller det att hoppas att det interna modemet inte stör någon annan komponent för i så fall kan det krävas många timmar med en skruvmejsel i den ena handen och manualer i den andra. Interna modem saknar dessutom indikatorlamporna som säger vad modemet egentligen sysslar med. Om kontakten till Internet plötsligt stannar upp kan du behöva indikatorlamporna för att avgöra om kontakten brutits eller om det bara är en tillfällig paus på grund av störningar på linjen.
På programsidan brukar de program du behöver för att komma igång följa med modemet, åtminstone för Windowsanvändare. I Windows 95 ingår dessutom tillräckligt med program för att komma igång. Macanvändare kan använda samma externa modem som alla andra, trots att många försäljare antyder annat för att sälja dyrare modem. Enda problemet för Macanvändare är att de behöver en speciell kabel mellan datorn och modemet som måste köpas från en affär där försäljarna förstår sig på Mac. I samma affär kan Macanvändaren kanske också få de gratisprogram man behöver för att komma igång.
De flesta andra minoriteter, som Amiga-, Atari- och Acornanvändare, kan använda samma modem och kablar som de stora massorna av PC användare. För att få program som behövs för att komma igång kan däremot krävas att man känner någon med samma dator som kan hjälpa.

Faxmaskiner och telefonsvarare

Faxmodemet är den bästa uppfinningen sedan hjulet och praktiskt taget alla modem idag är faxmodem. Du kanske inte ens har tänkt på att du skulle kunna behöva en fax men när du väl har tillgång till en så kommer du att använda det. Internet och e-post i all ära men faxen är i en klass för sig. Faxmodemet "lurar" datorn så att till exempel ordbehandlingsprogrammet tror att faxmodemet är en skrivare. När du författat din text gör du en utskrift till faxmodemet som till en vanlig skrivare men ett fönster dyker upp där du skriver in numret faxen skall sändas till varefter utskriften sänds direkt till mottagarens faxmaskin. Utskrifterna är dessutom stiliga till skillnad från texter sända från vanliga faxapparater som läser av papperet med varierande noggrannhet och drar in det snett. Enda problemet är att ta emot faxer för datorn och faxmodemet måste bägge vara påslagna för att kunna ta emot. Ett mottaget fax kan man sedan se som en bild på skärmen eller skrivas ut på en vanlig skrivare.
CallerID är ingen stor sak här i landet för vi är vana vid alla GSM användare som ser från vilket nummer ett inkommande samtal ringts. Ett modem med CallerID ger telefonen därhemma samma möjlighet. De dyrare modemen har en liten panel där numret skrivs ut medan billigare modem skickar informationen till ett skilt program och alltså kräver att hela datorn skall vara påslagen. Om man vill förstärka sina vänners paranoida anlag kan man köra särskilda program som automatiskt bygger upp register över vem som ringde när och hur länge.
VoiceMail har som tur är inte slagit igenom bland finländska företag men i många länder har det delvis ersatt telefonväxlar. Modem med VoiceMail gör din dator till en telefonsvarare med väl tilltagna finesser. Användaren kan skapa olika "brevlådor" och låta den som ringer välja i vilken brevlåda meddelandet skall lämnas med hjälp av telefonens sifferknappar. Med ett ljudkort och en mikrofon kan man spela in meddelanden i stil med "om Ert ärende gäller obetald hyra, vänligen välj 782 och lämna Ert meddelande efter ljudsignalen". Alla meddelanden sparas som digitalt ljud på hårdskivan och kan sedan spelas upp via datorns ljudkort. Som med fax- och CallerID-funktionerna gäller även här att datorn måste stå på hela tiden för att systemet skall fungera.

ISDN

I den industrialiserade världen har telefonnätet i själva verket nästan helt digitaliserats och det är endast de sista hundra metrarna från närmaste telefoncentral till väggkontakten hemma i lägenheten som fortfarande är analog. ISDN är det som gör telefonnätet digitalt ända fram till väggkontakten.
ISDN står för "Integrated Service Digital Network" och är en 128 000 bps digital telefonanslutning. Eftersom anslutningen är digital kan datorn kopplas till telefonnätet, och därifrån vidare till Internet om man så vill, utan att det behövs modem som omvandlar datorns digitala signaler till ljud. Helt direkt kan man ändå inte ansluta datorn till den digitala telefonkontakten utan där emellan behövs en ISDN adapter.
När ISDN presenterades 1984 verkade 128 000 bps som en enorm hastighet men idag är ISDN endast fyra gånger snabbare än de snabbaste modemen.
För att sluta dig till skaran av lyckliga ISDN användare måste du först ändra din gamla telefonanslutning till en ny digital vilket kostar från några hundra mark uppåt beroende på vilket telefonbolag du anlitar. Men kom ihåg: när du väl har en digital telefonanslutning kan du inte längre ansluta din gamla analoga telefon direkt till vägguttaget utan du behöver en ny digital telefon eller en omvandlare som låter dig använda den gamla.
Datorn igen behöver alltså en ISDN adapter. De bästa adaptrarna klarar också av att fungera som vanliga modem om det finns ett vanligt modem i andra ändan. Idag ligger de billigaste ISDN adaptrarna på ungefär samma nivå som de snabbaste modemen, dvs under tusen mark.
ISDNs största problem är att standarden är lite "luddig" och det kan krävas mycket arbete innan två ISDN adaptrar från olika tillverkare börjar kommunicera.

Andra alternativ

Den uppenbara metoden att komma i kontakt med Internet är att dra en skild kabel mellan den egna datorn och en dator som redan är ansluten till Internet. Som tur är har telefonbolagen varit förutseende nog att gräva ned betydligt fler kablar än de behöver för telefontrafik så det är fullt möjligt att hyra en färdigt nedgrävd kabel. Sådana här fasta anslutningar används i första hand av företag men har nu även på vissa orter börjat bjudas ut åt privatpersoner. För de som använder Internet flera timmar per dag kan det löna sig att betala en fast månadshyra på några hundra mark oberoende av hur mycket man surfar istället för minutavgift på modemanvändningen. Hastighetsmässigt finns det fasta anslutningar för alla typer av plånböcker, i praktiken är alla utom de långsammaste (19 200 bps) avsedda för en företagsbudget.
En annan teknik som utnyttjar befintliga kablar är kabel-TV-modemen. Den här tekniken har fått mycket uppmärksamhet i medierna för det är enkelt att presentera siffror som är imponerande. Medan telefonlinjen är byggd för att överföra ljud av dålig kvalitet är kabel-TV nätet byggt för att överföra mängder av kanaler, komplett med ljud och bild. Även en lekman inser att kabel-TV nätet har betydligt större kapacitet och alltså kan överföra data mycket snabbare. Dessutom är TV-antennkablarna redan dragna till de flesta hem så det enda som tycks behövas är ett lämpligt modem. Det som däremot inte nämns är att dessa antennkablar som redan går ut till hushållen är rätt fyllda med TV-kanaler så det finns inte så mycket kvar av den enorma kapaciteten. Ett annat problem är att varje telefonanvändare har sin egen kabel medan en hel stadsdel är kopplade till en och samma TV-antennkabel. Om tusen personer samtidigt använder samma kabel kan var och en endast utnyttja en promille av kabelns kapacitet. Det största problemet är ändå att kabel-TV nätet är byggt för envägs kommunikation, inte för tvåvägskommunikation vilket krävs för Internetanslutningar. Att bygga om kabelnätet för tvåvägskommunikation kräver enorma investeringar som de enskilda användarna i sista hand får betala.
En av de mer högtflygande idéerna, uttryckligen, är satellitkommunikation. För en tid sedan lyckades ett företag i branschen med ett välformulerat pressmeddelande lura åt sig spaltmillimetrar med enorma löften om billiga och snabba satellitanslutningar till Internet. En viss marknadsandel kommer väl nog satellitkommunikation att få bland Internetanvändare men kablar är billigare, snabbare och säkrare.



Carl-Magnus Dumell

Observera att den här texten är rätt gammal - det betyder dock inte automatiskt att den är föråldrad.

I många fall är texterna här relevanta och hjälpfulla också idag och de ger alltid en intressant tillbakablick över ämnet.

Carl-Magnus Dumell
Oktober 2011