Internet är inte ETT nät, utan många små. Redan i Finland består Internet av fyra stora nationella nät. De privata telefonbolagen har tillsammans byggt ett nät som heter LanLink men som marknadsförs under namnet Kolumbus. Tele har ett eget nät som heter DataNet men som marknadsförs som Inet. Landets universitet och högskolor igen har bildat en gemensam organisation, Funet, som byggt ut ett nät mellan de olika läroinrättningarna i landet. Dessutom finns EUnet Finland med ett eget landsomfattande nät. Alla dessa nät tillsammans är Internet i Finland. Situationen i andra länder är motsvarande och alla dessa nät i alla dessa länder är tillsammans det vi kallar Internet.

Knutpunkten Ficix

För att dessa nät skall kunna fungera som ett så måste de ju mötas någon stans. Om en högskolestuderande vill sända ett e-post meddelande åt sin vän som har en Internetanslutning via Tele så måste ju e-post meddelandet i något skede kunna glida över från Funets kablar till Teles. I Finland finns det endast en sådan punkt och den heter Ficix och finns i Otnäs. Ficix står för FInnish Commercial Internet eXchange och ägs av just Tele, Kolumbus, EUnet Finland, Funet och dessutom uppstickarföretaget Clinet vars nät endast täcker Helsingfors och Kuopio.
Men vad händer om Ficix går sönder, vilket faktiskt inträffade för någon vecka sedan då ficix var avstängt i några timmar medan reparationerna pågick?
-Samma som innan Ficix fanns. Alla operatörerna är ändå ihopkopplade genom sina utlandskablar till knutpunkterna i Stockholm och Amsterdam så trafiken kan gå via dem, svarar Petri Ojala som är en av de som sköter Ficix.

Europas viktigaste knutpunkt i London

Det är nu tre år sedan Ficix grundades och idag strömmar ca 6 MB med information genom Ficixs varje sekund vilket gör den till en av världens största nationella knutpunkterna med undantag av de fem gigantiska knutpunkterna i USA.
I Europa finns sammanlagt 14 knutpunkter av vilka Londons LINX är den viktigaste för från den går de viktigaste kablarna över till USA. I Nordeuropa är Stockholms DGIX den viktigaste, i Centraleuropa Schweiziska CIXP och i Sydeuropa Italienska NAP/Roma. I Asien finns det däremot fortfarande stora områden utan knutpunkter vilket har medfört att kommunikationen mellan olika lokala Internetleverantörer går via deras utlandskablar till USA. I värsta fall kan det betyda att ett e-post meddelande mellan två användare i Bankok måste går via New York på andra sidan jorden.
-Det är en utvecklingsprocess som vi också gått igenom här i Finland. I och med att antalet Internetanvändare och Internetleverantörer växer kommer de så småningom att bilda lokala knutpunkter, säger Ojala.

Kärnvapensäkra Internet

Men hur hittar ett e-post meddelande fram längs och mellan alla de här lokala nätverken och knutpunkterna? Hur hittar ett e-postmeddelande mellan två användare i Bankok fram om det måste gå via New York på andra sidan jorden?
Svaret på den frågan är samtidigt svaret på hur Internet kunnat breda ut sig som det gjort, vad det är som skiljer Internet från alla tidigare datornät och hur det kan fungera trots att ingen sköter om eller kontrollerar det.
Svaret är att Internet är utvecklat för att motstå kärnvapenattacker. Principen som Internet bygger på presenterades 1962 och de första kablarna drogs 1969 inom ramarna för ett militärt forskningsprojekt. Medan vanliga nätverk kräver att datorerna ansluts enligt ett visst mönster och att informationen förmedlas mellan datorerna enligt en entydig rutt så kan datorerna på Internet anslutas enligt ett hur stökigt system som helst. Varje dator på Internet har ett eget namn och informationen som sänds ut på Internet söker sig fram från dator till dator som möss i en labyrint. Vid varje punkt där två eller flera datorer är ihopkopplade finns en router, vilket kan vara ett program i en av datorerna. Routern undersöker mottagaradressen som finns medsatt i informationen som skickats ut och avgör åt vilket håll informationen skall skickas vidare.
-Olika routers är olika bra på det. En router som används för att kopla ihop datorer på ett företag med en Internetleverantörs nätverk kanske bara känner till vilka adresser som används inom företaget och att alla andra adresser finns "åt andra hållet". Här på Ficix igen har vi routers med tabeller över tiotusentals adresser runtom i världen.
Exakt hur de olika Internetkablarna går vill de komersiella Internetleverantörerna hålla hemligt, men till exempel Funet har en bra karta där man ser deras olika nationella och Internationella anslutningar. Kartan finns på adressen www.funet.fi/funet/kartta05.gif.

Inom Åbo - via Uleåborg

Det finns speciella program med vars hjälp man kan spåra vilken väg trafiken mellan två datorer går så jag beslöt mig spåra vilken väg en webbsida från Åbo Akademi når min dator här hemma. Jag anlitar Åbo Telefonförening (TTL) för min privata Internetanslutning och när jag lyfter blicken från monitorn och ser ut genom fönstret kan jag se såväl TTLs som Åbo Akademis byggnader genom fönstret. Alla aktörer är alltså koncentrerade till Åbo centrum. Eftersom TTL hör till Kolumbus och Åbo Akademi hör till Funet måste trafiken ändå gå via Ficix där de två nätet möts.
Här är vilken väg trafiken borde gå: jag-TTL-HTF-Ficix-Funet-ÅA. Från min dator borde en signal alltså ha gått ut till Åbo telefonförening. Längs Kolumbus linje skulle signalen sedan gått vidare till Helsingfors Telefonförening och därifrån till Ficix. Vid Ficixs skulle signalen sedan överförts till Funets nät och längs det direkt till Åbo Akademi.
Första etappen går bra, dvs från min dator till TTL. Men någon timme innan jag började jobba med den här artikeln noterade jag en plötslig nedgång i hastigheten och nu ser jag orsaken: kontakten mellan Åbo och Helsingfors fungerar inte för routern vid TTL skickar felaktigt iväg signalen till Tammerfors! Nåväl, mellan Tammerfors och Helsingfors har Kolumbus en linje så routern i Tammerfors borde klara upp situationen. Men även routern i Tammerfors gör fel och sänder min signal i helt fel riktning: till Uleåborg! Routern i Uleåborg blir antagligen lite konfunderad av detta för en signal adresserad till Helsingfors borde ju sändas längs Kolumbus linje söderut till Helsingfors via Tammerfors men det är ju just därifrån signalen kommer. Routern i Uleåborg gör det nästbästa av situationen och sänder istället signalen längs en kabel sydöst till Kuopio. Från Kuopio sänds signalen sedan äntligen vidare till Helsingfors Telefonförening och därifrån går signalen sedan som den borde. I tabellen här på sidan kan du se det exakta resultatet från spårningen. De tre första datorerna som saknar namn är lokala datorer här på TTL. Siffrorna inom parentes är "kontakttider" som inte direkt säger något om överföringshastigheten men om den här tiden börjar närma sig en sekund är något på tok.

Tar lätt fel

Något fel på Kolumbus kabel mellan Helsingfors och Åbo var det inte frågan om utan routern här i Åbo hade av någon anledning fått för sig att börja sända all trafik till Helsingfors på tidsödande sightseeing via norra och östra Finland. Trafiken fungerar nog den här vägen också men betydligt långsammare.
-Det är lätt hänt att någon Internetleverantör konfigurerar någon router fel så att trafiken börjar göra omvägar, i värsta fall via Stockholm eller Amsterdam. Det kan hända vem som helst, och det händer tyvärr då och då, säger Ojala och erkänner att det kanske händer vissa Internetleverantörer lite oftare än andra.
En av landets ledande datortidningar hade nyligen en jämförelse av olika Internetleverantörers och då led Kolumbus av ett likartat men mer allvarligt fel: utlandstrafiken fungerade inte alls eller sporadiskt. Problemet föranledde den fyndiga rubriken "Kolumbus fann inte Amerika".
Man kan naturligtvis också spåra internationell trafik och det kan avslöja intressanta saker. Nyligen har vi ju läst att den populära sökmaskinen Alta Vista nu också finns i Europa, närmare bestämt i Sverige, och att det går mycket snabbare för oss Europeer att få svar från den. En snabb kontroll från såväl Kolumbus som Clinet visar att trafiken till altavista.telia.com (Sverige) går via fler datorer än till altavista.digital.com (USA). Fler datorer betyder inte nödvändigtvis långsammare trafik, men det brukar göra det.
Om man vill se en verkligt lång lista på datorer i olika länder kan man försöka spåra trafiken till någon ovanlig webbsida i Kroatien eller Jordanien.
Om du inte kan leva utan kunskapen om vilken väg en viss webbsida överförs till din dator så kan du hämta ett eget spårningsprogram (traceroute) för Windows 95 och NT från http://204.71.8.24/JUNODJ/wsping32.htm.