www.dumell.net / tidningsartiklar / Hufvudstadsbladet / Internet i skolan
Publicerad i Hufvudstadsbladet 29.03.1998
Internet i skolan


Datateknik har i många år undervisats som skilt ämne i högstadier men nu har datorer och Internet blivit en helt integrerad del av skolan. Idag är Internet ofta ett naturligt arbetsredskap i alla ämnen såväl som på lärarnas arbetsrum.

-En reklambyrå här i Jakobstad skaffade egen hemsida och eftersom de arbetar med reklam ville de ha snygga egna sidor så de betalade mig för att göra Java-program till dem, säger Simon Finne.
Bakom Finne står hans lärare Kurt Nykvist.
-Nu förstår du vem jag vänder mig till när vi har problem med datorerna här i skolan, säger Nykvist om sin 15-årige elev.
I verkligheten är Nykvist nog inte den som behöver hjälp i första hand men Finnes sakkunskap är faktiskt sådan att det kan väcka intresse bland företag. Och dessutom har Nykvist inget emot att bjuda på sig själv för att uppfylla den perfekta stereotypin: den unge eleven som kan mer än läraren om datorer.

Eleverna intervjuvar yrkesmänniskor i andra världsdelar

-För nio år sedan renoverade jag det här rummet tillsammans med några föräldrar som talkoarbete, säger Nykvist och ser sig omkring i skolans datasal.
-Mycket har förändrats sedan dess. Jag minns hur osäkert allt var i början då ingen hade erfarenhet av det här och ingen riktigt visste hur utbildningen skulle se ut. Idag är allt mycket bättre. Ett problem är kanske att den utbildning som ordnas för lärare huvudsakligen ordnas i södra Finland vilket ställer till med praktiska problem.
Idag finns 13 datorer fördelade på två rum i Oxhamns högstadieskola i Jakobstad som kommer att ha nästan 400 elever i höst. Det ena rummet är det egentliga data-klassrummet medan det andra fungerar som ett "bibliotek" dit eleverna kan gå i samband med andra ämnen för att leta upp information.
-Det stora problemet är ekonomiskt eftersom utrustningen är rätt dyr och borde bytas så ofta.
Ett nytt ämne i högstadiet är "tema" som handlar om sådant som berör oss i vardagslivet och för det har eleverna använt Internet mycket.
-När vi talade om media var eleverna per e-post i kontakt med journalister på tidningar runt om i världen, bland annat i Kanada.
Andra ämnen där Internet används mycket för att hämta information är religion, biologi och historia och användningen ökar hela tiden.
Några av skolans elever har jobbat på webbsidor för skolan men de har inte riktigt tagits i bruk ännu.
-Däremot har många elever privata sidor, säger Nykvist. Men visst ligger det i tiden för skolor att ha egna sidor och kunna ge ut information via dem.
-Se nu bara på utbildningsstyrelsen, inte skickar de mycket på papper åt oss längre utan vi hämtar informationen via nätet.
Finne som hade en egna webbsidor redan då han började i högstadiet och som varit med om att göra skolans sidor håller med Nykvist.
-Via webbsidor kan skolan visa upp sig för omvärlden och säkert också nå ut till föräldrarna, säger Finne som vet vad han talar om för han har haft bortemot 2000 besökare på sina privata webbsidor.
Men har då Finne, som redan i många år programmerat i Java, assembler och C++, någon nytta av skolans dataundervisning?
Nykvist ler och skakar långsamt på huvudet medan Finne länge funderar på saken.
-Ja, svarar Finne diplomatisk, här lär jag mig använda nyttoprogram som Corel vilket jag själv inte har och det är sådant som jag säkert nog kommer att ha nytta av senare.

50 datorer i en lågstadieskola

-Vi har satsat stort på datorer, säger Mikael Fröjde vid Cygneus lågstadieskola i Åbo. Idag har vi 50 datorer i skilda dataklasser och utspridda i de vanliga klasserna.
Alla lärare har också dator och intern kommunikation per e-post är redan rutin.
-Det är en stor byggnad vi arbetar i så fördelarna med e-post har gjort att alla snabbt börjat utnyttja det. E-post är också bra för att hålla kontakt med föräldrarna eftersom vi lärare är svåra att få tag på per telefon när vi jobbar. Idag läser nog alla lärarna sin e-post åtminstone på eftermiddagen innan de går hem så kommunikationen fungerar och det sker en naturlig utveckling mot att hålla kontakt också med föräldrarna via Internet.
Själv håller jag kontakt med klassföräldrarna i min klass per e-post då vi alla har tillgång till det på arbetsplatsen.
Egna webbsidor har skolan ännu inte men enligt Fröjde är de nog under planering.
-För sju år sedan var jag och rektorn de enda som utnyttjade datorer i undervisningen. Idag gör alla lärare det. Utbildning avsedd för lärare finns det gott om även om utbudet på svenska i Åbo kunde vara bättre.
Enda riktiga problemet Fröjde kan sätta fingret på är en akut brist på systemansvariga.
-Det är ganska mycket jobb att sköta om 50 datorer och det här är något som har visat sig svårare att lösa än vi ursprungligen väntat oss.
En annan sak som Fröjde efterlyser är länkbibliotek för skolbruk, länkar till webbmaterial som skulle lämpa sig för grundskolan.

E-post åt varje lågstadieelev

-En bra sak med att informera föräldrarna via nätet är att "lapparna" inte kommer bort på vägen, skrattar Ingegerd Lövroth-Hildén vid Månsas lågstadieskola.
Lövroth-Hildén försöker varje månad föra ut samma material på nätet som också skickats på papper till föräldrarna.
-Hittills har vi från bra respons från föräldrarna och det är nog tidens melodi att gå över till detta.
Trots att Lövroth-Hildén verkar entusiastisk över de nya möjligheterna Internet för med sig understryker hon att det inte ännu på länge kan ersätta meddelanden på papper.
-I min klass har ungefär en tredjedel av eleverna tillgång till Internet hemma men vi kan inte lämna bort pappren innan varenda en har tillgång till Internet och det tror jag inte är fallet förrän om tio år.
Något extra arbete anser hon ändå inte att det medför att köra ut informationen via två kanaler eftersom meddelandena ändå skrivits med datorer.
-Men nog är vi på väg mot ett pappersfritt kontor och lärarna är intresserade av Internet.
Helt problemfritt är det ändå inte att använda Internet i undervisningen.
-Jag har inte velat låta mina elever använda Internet helt oövervakat ännu för deras nyfikenhet kan ta överhand och leda till att de hittar material som jag inte anser är lämpligt. Hittills har de endast besökt just de adresser som lärarna valt ut.
Avsikten är också att varje elev skall få en egen e-post adress och webbsida.
-Det har varit vissa tekniska problem här men det är nog på kommande. Vi fick en full datasal först i höstas så vi har inte hunnit få rutin med allt ännu.
Överlag är datateknik väl integrerad i all undervisning. I årskurs ett och två bekantar sig eleverna med datorer. I de två mellersta årskurserna lär sig eleverna använda specifika program. Den riktiga produktiva anvädningen av datorer kommer igång på årskurs fem och sex då eleverna börjar arbeta med multimedia och lär sig förena material från olika program, som text och bild.
-I femman och sexan jobbar eleverna mycket med att göra egna böcker. Nu kan det hända att eleverna får börja bekanta sig med datorer redan i förskolan och då kanske vi kan börja skapa eget material med datorerna ännu tidigare, säger Lövroth-Hildén.



Carl-Magnus Dumell

Observera att den här texten är rätt gammal - det betyder dock inte automatiskt att den är föråldrad.

I många fall är texterna här relevanta och hjälpfulla också idag och de ger alltid en intressant tillbakablick över ämnet.

Carl-Magnus Dumell
Oktober 2011