www.dumell.net / tidningsartiklar / Hufvudstadsbladet / På nätet: processorer
Publicerad i Hufvudstadsbladet 23.05.1999
På nätet: processorer


Intel är inte den enda firman som tillverkar processorer även om deras Pentium processor är den mest kända. Många företag tillverkar Pentium kopior och vissa företag tillverkar helt egna processorer som används i allt från Nintendo spelkonsoler till superdatorer.

Intel www.intel.com
Företaget som tillverkar Pentium processorerna behärskar ungefär 95% av hela världens processormarknad. Intel pressas i alla fall av konkurrenter speciellt vad gäller billiga processorer och de har haft juridiska problem med myndigheterna pga sin dominerande ställning.

AMD www.amd.com
Det enda företaget som på allvar lyckats kapa marknadsandelar av Intel, men de har gjort det genom att pressa priserna så lågt att de själva gjort stora förluster i år. Företagets K6 processorer som är kompatibla med Intels Pentium processorer är ungefär lika snabba men aningen billigare.

Cyrix www.cyrix.com
Cyrix har länge tillverkar Intel kopior och var framgångsrika med sina 486 kopior. Deras senare 5x86, 6x86 och M2 processorer har däremot varit så mycket långsammare än Intels Pentium processorer att inte ens det lägre priset räddat Cyrix. Företagets framtid är osäker.

IDT www.winchip.com
Amerikanska IDT tillverkar en långsam men mycket billig Pentium kopia vid namnet WinChip. Processorn är okänd här i Finland i vissa länder i de allra billigaste datorerna.

Rise Technology www.rise.com
Rise är ett nytt företag som tillverkar Pentium kopior. Deras processorer är billigare än Intels men tillverkningskostnaderna lär däremot vara högre så det är inte så konstigt att företaget har ekonomiska problem.

IBM www.chips.ibm.com
IBM tillverkar Intel kopior, PowerPC processorer som används bland annat i Macintosh datorer och diverse processorer för stor- och superdatorer. Här finns fina informationssidor om hur processorer fungerar. Nintendo kommer att använda en specialversion av IBMs PPC processor i sin spelkonsol som kommer till försäljning nästa år.

Motorola www.mot.com/SPS/MMTG/mp.html
Det andra företaget som tillverkar PowerPC processorer är Motorola. Företaget tillverkade också MC680x0 processorerna som användes i gamla Macintosh datorer såväl som i Amiga, Atari och NeXT och fortfarande används i vissa mindre elektroniska apparater.

MIPS www.mips.com
MIPS tillverkar processorerna i Silicon Graphics stordatorer. MIPS processorer också också i Sonys PlayStation spelkonsol och företaget utvecklar en ny, mycket kraftfull, processor för nästa generations PlayStation.

Sun www.sun.com/microelectronics/products/microproc.html
Sun är ett av de ledande företagen på stordatorsidan och tillverkar mycket snabba UltraSpar processorer för stor- och superdatorbehov och billigare MicroSparc processorer. Företaget tillverkar också Java processorer som kan hantera företagets populära Java språk.

HP future.enterprisecomputing.hp.com
Hewlett Packard är mest kända för sina laser- och bläckstråleskrivare men har sedan 80-talet tillverkat några av världens snabbaste processorer. Sedan 1994 har HP tillsammans med Intel utvecklat en ny processorfamilj, IA-64, som ännu inte är klar men som verkar mycket spännande.

Compaq www.digital.com/alphaserver/
Denna PC tillverkaren köpte upp resterna av konkursdrabbade Digital och blev ägare till Alpha processorerna som är ett strå vassare än både Suns och HPs. Compaq använder nu Alpha i sina allra största och dyraste datorer (de som kostar flera hundra tusen mark styck och uppåt).

Transmeta www.transmeta.com
Och så har vi hemlighetsfulla Transmeta där finlandssvensken och Linux-skapare Linus Torvalds jobbar. På basen av några patentansökningar antas företaget utveckla en ny processor, eventuellt rentav en Intel kopia. Kika på deras sidor så förstår du varför de anses hemlighetsfulla.



Carl-Magnus Dumell

Observera att den här texten är rätt gammal - det betyder dock inte automatiskt att den är föråldrad.

I många fall är texterna här relevanta och hjälpfulla också idag och de ger alltid en intressant tillbakablick över ämnet.

Carl-Magnus Dumell
Oktober 2011