www.dumell.net / tidningsartiklar / Hufvudstadsbladet / Bredband till varje hem
Publicerad i Hufvudstadsbladet 31.10.1999
Bredband till varje hem


Borde samhället bygga Internetanslutningar till varje hem, precis som samhället bygger vägar och avloppsledningar?

Suvi-Anne Siimes föreslog för ett par veckor sedan att pengar staten får från försäljningen av Sonera aktier skulle användas till att bygga upp en nationell Internetinfrastruktur, att samhället borde erbjuda en sådan infrastruktur på samma sätt som samhället erbjuder vägnät och avloppsnät.
I Sverige har "bredband till varje hem" länge varit ett hett politiskt tema och även där har staten fått in pengar från försäljning av delar av Telia som en del politiker föreslagit skulle användas för göra Internet tillgänglig för alla. Vissa argumenterar att en förutsättning för ett informationssamhälle är att alla har tillgång till Internet, och dessutom genom snabba, så kallade bredbands, anslutningar. Företag som "Bredbandsbolaget" i Sverige har gjort ordet "bredband" till en mantra bland såväl politiker som vanliga surfare. Här i Finland har vi knappt hör ordet. Har vi blivit efter eller har svenskarna gett sig in på orealistiska projekt?

Finland har blivit efter

-Det har nog varit något tal om det där, vänta lite skall jag fråga, säger kvinnan i växeln vid Soneras enhet för nymediatjänster.
Jo, vi är långt efter Sverige där, enligt en undersökning utförd av Dagens Nyheter, över 140 bostadsföreningar med över 700.000 bostäder utrett eller utreder hur de skall installera bredbandsanslutningar. Bostadsbolag som tidigare lidit av många tomma bostäder rapporterar nu att människor köar för att få bo i de byggnader där det finns fast Internetanslutning avslöjar samma undersökning.
Efter ett par timmar ringer Ville Mujunen, produktchef vid Sonera Internet upp mig.
-Jo, situationen är annorlunda här i Finland. Här har vi 50 olika teleföretag som alla har olika infallsvinklar, det saknas en samlad insats.
Enligt Mujunen finns det ändå bostadsbolag som byggt interna datanät.
-Men det är ovanligt och det byggs endast i fåtal nya hus.
Enligt Mujunen är det inte speciellt dyrt att bygga ett internt 10 Mbit/s Ethernet nätverk i ett bostadshus, på samma sätt som de flesta företag byggt interna nät i många år.
-Men vad sen? Hur detta interna nät ansluts till Internet är problemet.

Trafiken till USA är det dyra

Enligt Mujunen krävs det avsevärda investeringar i stamnätet, de "grova" kablar som knyter samman städer och länder, ifall ett stort antal hushåll går över till bredband. Och internationell datatrafik är dyr.
-Trafik till USA är avsevärt dyrare än inom landet, säger Mujunen med kraftig betoning på "avsevärt". Men det dras nog hela tiden nya fiberkablar under Atlanten vilket pressar ner priserna.
Ett annat problem är enligt Mujunen "the last mile", den sista kilometern mellan stamnätet och kundens lägenhet där Mujunen säger att det inte råder fri konkurrens utan de lokala telefonbolagen härskar.
Hur är det då med de som bor på landsbygden, kommer de någonsin att få uppleva snabba, fasta anslutningar.
-Nog når tekniken ut till alla så småningom. Det är enklast att börja i storstäder men därifrån sprider det sig sen. Det krävs tyvärr ny teknik nära kunderna. Det finns också teknologier på kommande som kan komma att hjälpa landsbygden, satellitförbindelser och UMTS, det kommande högkapacitets mobiltelefonnätet.

Informationssamhälle är mer än bara kablar

-Svenskarna är inte de enda som funderar på hur de skall få bredbandsanslutningar till alla hem, i Kanada talar de om "Gigabit to every home", säger Klaus Lindberg vid CSC - Tieteellinen laskenta Oy som upprätthåller universitetsnätet Funet och ägs av utbildningsministeriet.
Kanada är en föregångare, där är universitet, staten och företagen alla starkt involverade i utvecklingen. De har kommit rätt långt i sina planer på att ha anslutit så många som möjligt med snabba, fasta anslutningar år 2005, men de diskuterar också problemen med att ansluta avlägsna landsorter.
Enligt Lindberg är samhällets stöd nödvändigt och han framhåller att det kanske vore värt att se på informationsinfrastrukturen som en lika naturlig infrastruktur som vägar och avlopp.
-Suvi-Anne Siimes uttalande för ett par veckor sedan är intressant.
Enligt Lindberg är det inte så lätt att köpa färdigt dragna fiber av telebolagen i Finland, det finns helt enkelt inte så mycket kablar till salu.
-Telekommunikation har politiska aspekter. Vill en ny operatör bygga ett nytt landsomfattande nät så är det inte helt enkelt att genomföra. Men detta är allt teknik och informationssamhället handlar naturligtvis inte enbart om teknik.
Lindberg poängterar dock att det nuvarande nätet inte räcker om vi skall börja utnyttja nya typer av informationstjänster.

Kabelns hastighet garanterar inget

Men är det då ekonomiskt möjligt att bygga bredband till varje hem, och vad är det som kostar?
-Utrikestrafik är väldigt dyr och äter en stor del av Funets budget. Säkert är det också en stor utgift för de kommersiella bolagen. Om du har en snabb anslutning hem kan du kanske använda denna hastighet för att överföra data från din operatörs server, kanske också från andra servrar inom landet, men säkert inte för att överföra data från servrar i USA. Och hur snabbt är tillräckligt snabbt?
När jag väl får kontakt med en representant för Bredbandsbolaget bekräftas detta: "Det vi erbjuder är 10 Mbit/s ut mot Internet. Till hela Internet kan vi inte uppskatta någon hastighet alls beroende på att Internet är uppbyggt av flera olika nät. De näten har en specifik hastighet som är begränsad och på de olika näten finns olika servrar som är uppkopplade med en specifik hastighet."
-En stor utgift när det gäller att bygga nät är att gräva upp gator. Först gräver en firma upp gatan och lägger ner sina kablar och asfalterar igen. Följande vecka kommer en konkurrent och gör samma. Kanske samhället borde delta i byggandet av infrastrukturen exempelvis genom att i samband med vägbyggen lägga ner plaströr som sedan fritt kan användas för att dra fiber, precis som vägarna fritt kan användas, säger Lindberg.
Å ena sidan handlar det om stamnäten, å andra sidan handlar det om anslutningarna mellan stamnätet och enskilda användare.
-Här i Finland är det ofta samma bolag som erbjuder bägge tjänsterna och jag är inte säker på att det är helt bra ur konkurranssynvinkel.
Och hur går det för landsbygden?
-Landsbygden, ja vi har ju sett hur det gått med annan service som posten... Det är klart att det är billigare att bygga där människor bor tätt. Att överföra data blir dyrare ju länge norrut man kommer. Den så kallade "last mile" blir "last 100 miles", säger Lindberg.
Anslutna bostadshus i praktiken

Men nätanslutna stadsdelar är inte bara framtidsvisioner. I studentbyar är det redan verklighet.
-Säkert kunde en hel stad, eller åtminstone stadsdel, tekniskt sett anslutas på samma sätt, säger Niklas Henriksson vid Åbo Akademis datacentral.
I studentbyn i Åbo finns ca 1000 lägenheter som är kopplade till nätet med vanlig 10 Mbit/s Ethernet teknologi.
-Skillnaden är kanske att det är enklare i en studentby för det är ett bolag som äger alla lägenheterna och de finns ofta nära universitet så det räcker med att dra en fiberkabel mellan studentbyn och universitetet. Det är helt enkelt mindre byråkrati och mindre praktiska problem än i "verkliga livet".
Universiteten har också den fördelen att de kan ansluta sina studerande till icke kommersiella universitetsnätet Funet.
-På kommersiella sidan är speciellt trafiken till USA våldsamt dyr. Jag tror nog mer på lite långsammare teknologier som kabel-tv modem och adsl till att börja med för privatpersoner.
Men enligt Henriksson innebär bredbandslösningar att flaskhalsarna på nätet flyttas framåt.
-Tusen anslutna lägenheter går nog, men exempelvis hundra tusen? Det skulle skapa enorm press på kablarna vidare ut till Internet och hela stamnätet, säger Henriksson.
Dessutom skulle administration och säkerhet också vara ett stort problem.
-Vi har problem med det, regelbundet försöker någon bryta sig in i våra datorer och nät. Vem skulle man skyffla över ansvaret på i en kommersiell situation där bostadshus anslutits? Och sen behövs det många människor för användarstöd, med exempelvis 20.000 anslutna skulle jag inte vilja sitta och svara i stöd-telefonen...



Carl-Magnus Dumell

Observera att den här texten är rätt gammal - det betyder dock inte automatiskt att den är föråldrad.

I många fall är texterna här relevanta och hjälpfulla också idag och de ger alltid en intressant tillbakablick över ämnet.

Carl-Magnus Dumell
Oktober 2011