www.dumell.net / tidningsartiklar / Jakobstads Tidning / Från lasterstrålar till förångande färger
Publicerad i Jakobstads Tidning 18.06.1996
Från lasterstrålar till förångande färger


Laserskrivare och bläckstråleskrivare tillhör vardagen, men hur fungerar de och vilka andra tekniker finns det? Sporrad av responsen på tekniköversikten i förra "bakom skärmen" tänkte jag idag ta upp funktionsprincipen i dagens olika skrivare.

Endast så kallade "ritare" eller "plottrar" överför kontinuerliga linjer och kurvor till papper men dylika maskiner är dyra och används nästan uteslutet av arkitekter och ingenjörer för att åstadkomma noggranna ritningar.
Det jag tänkt ta upp idag är vanliga skrivare, till exempel laserskrivare och bläckstråleskrivare. Gemensamt för dessa är att en utskriven sida egentligen är ett enormt koordinatsystem fyllt med punkter. Även skalär grafik, till exempel TrueType typsnitt som byggs upp av kontinuerliga matematiska kurvor och linjer måste i något skede räknas om till bitmapgrafik, alltså enskilda svarta och vita punkter på ett koordinatsystem (=papper).

Laserskrivare

Nej, lasern bränner inte små svarta punkter på papperet, fullt så eldfängd är tekniken inte trots att den är populär. I en laserskrivare finns faktiskt en laser som ritar ut de enskilda punkterna men inte direkt på papperet utan på en metalltrumma. Laserskrivarens färgpulver fastnar på trumman just på de punkter där lasern träffat och gett upphov till statiska elektriska laddningar. Trumman hettas upp och rullas mot papperet varvid färgpulvret bränns fast på papperet.
Tidigare var laserksrivarnas upplösning nästan alltid 300 DPI (Dots Per Inch), alltså ungefär 120 punkter per centimeter, men idag har nästan alla 600 DPI. Redan med 600 DPI kan man i värsta fall skapa tryckoriginal men speciellt om man tänkt skriva ut rastrerade bilder skall man hålla sig till 1200 eller 2400 DPI för att slippa överlägsna leenden på tryckeriet.
Laserskrivare ger skarp utskrift på normalt papper och priserna börjar från ett par tusen mark. Skrivarnas hastighet ökar i takt med priset. Laserskrivaren är oftast det bästa alternativet så länge man inte behöver färg för färglaserskrivare rör sig kring 50 000 mark.

Bläckstråleskrivare

Bläckstråleskrivarnas funktionsprincip är uppenbar: skrivaren sprutar små bläckdroppar mot papperet genom små munstycken. Största problemet är att dropparna sprider ut sig efter att ha träffat papperet. Med ett förstoringsglas är det enkelt att se hur bläcket rinner ut i små tunna trådar längs pappersfibrerna och ger ett suddigt intryck speciellt när man skriver ut text. I praktiken brukar en 300 DPI laserskrivare producera skarpare text än en 600 DPI bläckstråleskrivare.
Bläckstråleskrivarnas styrka ligger i grafik, speciellt färggrafik, där de små inexaktheterna inte blir så tydliga. Med hjälp av specialpapper där alla fibrerna ligger vinkelrätt mot varandra och bildar små kvadrater som fångar bläckdropparna ger skarpare utskrift och ofta också klarare färger men lika skarp som en laser blir bläckstråleskrivarna aldrig. Bläckstråleskrivare klarar också av att skriva ut på en speciell porös overheadfilm som dock kostar bortemot 10 mark per ark.
Det som gjort bläckstråleskrivarna så populära är priset; en hyfsad färbläckstråleskrivare med 300 DPI går att få för strax över tusen mark. Bläckstråleskrivare är det enda alternativet för de som vill kunna göra färgutskrifter billigt.

Vaxspruteskrivare

Jag är inte riktigt säker på denna nya typ av färgskrivare skall kallas men de är nära släkt med bläckstråleskrivare. Skillnaden är att dessa skrivare använder en fast vaxfärg som smälts och sedan sprutas iväg mot papperet. Fördelen är att vaxet inte rinner eller sugs in i papperet utan omedelbart stelnar på ytan vilket ger en skarpare utskrift och kraftigare färger. Skrivarna klarar också av att använda nästan vad som helst för papper för färgen sugs inte in ens i toalettpapper men overheadfilm blir inte så bra för färgen är för tjock.
Bäst lämpar sig denna teknik för icke fotografisk färgutskrift, till exempel text och illustrationer i färg. Tyvärr måste man vara beredd att lägga ut 20 000 för en sådan här skrivare men det är billigt i jämförelse med en färglaserskrivare.

Värmeöverföring och färgsublimation

Värmeöverförande skrivare ger bra resultat men är dyra i drift. Varje grundfärg pressas fast på papperet från varsin färghinna som är lika stor som papperet och som endast kan användas en gång. Precisionen är perfekt och färgen rinner inte men driftkostnaderna har gjort värmeöverföringsskrivarna sällsynta.
En mer utvecklad form av värmeöverföringsskrivare är färgsublimationsskrivarna som inte pressar fast färgen utan förångar den varefter den sugs in i ett specialpapper vilket ger en mycket mjuk utskrift. Den här färgen är genomskinlig så de olika grundfärgerna kan läggas på varandra i olika mängder för att få fram exakta nyanser utan rastrering. Text lönar det sig inte att skriva ut med den här tekniken men bilder ser i bästa fall ut som riktiga fotografier. Även om man är förberedd brukar första kontakten med en färgsublimatorutskrift få en att tappa andan.
Dessa två tekniker står varandra så nära att många skrivare understöder bägge teknikerna. Du kan använda värmeöverföring när du vill ha skarp utskrift, till exempel för färgtext, och färbsublimation när du vill ha mjuka och jämna förgövergångar, till exempel för fotografier.
De flesta skrivare i den här kategorien kostar över 50 000 men på senare tid har några små tillverkare väckt ett brett intresse med kombinerade värmeöverförings- och förgsublimationsskrivare för under 8 000 mark. Priset har pressat på bekostnad av utskriftshastigheten och dessa skrivare är tänkta för glada amatörer som är beredda att vänta en kvart till en timme på en bild.



Carl-Magnus Dumell

Observera att den här texten är rätt gammal - det betyder dock inte automatiskt att den är föråldrad.

I många fall är texterna här relevanta och hjälpfulla också idag och de ger alltid en intressant tillbakablick över ämnet.

Carl-Magnus Dumell
Oktober 2011