Nå, låt oss börja riktigt från början. Modem är alltså apparater som används för att omvandla digitala signaler till analoga (=ljud) så att informationen kan överföras via telefonledningar. I praktiken används modem idag nästan alltid för att privatpersoner skall kunna skapa en tillfällig kontakt till en lokal Internet-anslutningspunkt via en vanlig telefonledning. Modemens hastighet mäts i hur många "bits", alltså ettor och nollor, det kan sända ut eller ta emot per sekund via en vanlig telefonledning. Bits per sekund betecknas "bps" eller "kbps" där k-et betyder 1000. Ju snabbare modem, desto kortare tid tvingas du vänta på att webbsidorna skall dyka upp på skärmen när du surfar.

56 kbps är omöjligt

Telefonnätet är nästan helt digitalt, det är endast ledningen mellan närmaste telefoncentral och telefonkontakten i väggen som är analog, mellan telefoncentralerna sker överföringen digitalt. Den analoga etappen är däremot mycket begränsad vad kommer till överföringskapacitet. Enligt analoga mått överför telefonnätet ljud mellan 300 och 3400 Hz och förhållandet mellan signal och brus är endast 35 decibel. Enligt digitala mått är detta 35 kbps men det är en teoretisk hastighet under optimala förhållanden och i praktiken förekommer det alltid en aning störningar på linjerna. De 29 och 33 kbps modem som i flera år funnits på marknaden har kommit så nära denna maximala hastighet som det är möjligt.
Men det går att fuska. Principen bakom 56kbps modemen är att slopa den analoga etappen i den enda ändan, dvs Internetleverantören använder inte ett vanligt modem och analog kabel utan ett specialmodem ansluten direkt till den digitala delen av telefonnätet. Genom att slopa den ena analoga etappen ökar telefonnätets teoretiska överföringskapacitet till 64 kbps i den ena riktningen, i den andra riktningen (ut från användaren) är den teoretiska hastigheten fortfarande 35 kbps.
Men detta är teoretiska hastigheter som man kan komma nära men inte uppnå. Modemtillverkarna har försökt bygga modem som skulle klara 56 kbps i ena riktningen (till användaren) och 33 kbps i andra (från användaren). Alla som prövat ett 56 modem vet att hastigheterna i praktiken ändå brukar bli 40 / 28 kbps istället för 56 / 33. Inte ens i laboratorieförhållanden över en fullständigt brusfri kabel på en meter klarar något 56 kbps modem verkligen av 56 kbps. Med en 2-3 kilometer långa telefonledningar där signalen dämpas flera decibel under vägen och det finns störningar är situationen naturligtvis inte bättre.

Många "standarder"

Internationella telekommunikationsunionen ITU, som är den del av FN, slår fast modemstandarder så att modem från olika tillverkare skall fungera sinsemellan. Problemet är att ITU alltid är sent ute så nu har det redan länge existerat två sinsemellan inkompatibla standarder på marknaden: k56flex och X2. I praktiken är k56flex mycket populärare. ITUs standard v.90 är väldigt lik k56flex och de flesta k56flex modem borde gå att göra om till v.90 modem genom att ladda ner en ny drivrutin från tillverkarens webbsidor om någon månad. Det är ändå inte säkert att gamla modem, speciellt X2 modem, faktiskt kommer att kunna uppdateras så om du överväger att köpa ett 56 kbps modem: vänta till du hittar ett som färdigt följer v.90 standarden, det är bara frågan om veckor nu innan de dyker upp i butikshyllorna.

Skaffa ISDN istället

Om du redan äger ett 33 kbps modem är det kanske inte värt att byta till 56 kbps, speciellt inte om ditt 33 kbps modem brukar "falla ner" till 28 kbps på grund av störningar på linjen. Men jag kan inte riktigt rekommendera 56 kbps modem åt någon annan heller. Ta istället en titt på ISDN, det är ett bättre alternativ i nästan alla situationer. Enda orsaken till att människor köper 56 kbps modem istället för ungefär lika dyra men snabbare och pålitligare ISDN är att telefonbolagen inte klarat av att marknadsföra det. Se exempelvis på hur Jakobstadsnejdens telefon (www.jnt.fi) presenterar ISDN på sina webbsidor så förstår du vad jag menar.
För de som vill ha ännu mer hastighet lovar jag återkomma om xDSL: 1 000 kbps dygnet runt för 1 000 mark i månaden.

Carl-Magnus Dumell