BSAs jurister för en viktig kamp mot olaglig kopieringen av datorprogram. Men hur opartisk är deras verksamhet och deras argument? Är det verkligen nödvändigt att ha en strängare lagstiftning för kopiering av program än av film eller musik och skulle originalprogram verkligen vara billigare utan piratkopiering?
-Vi har plockar ihop lite bakgrundsmaterial åt dig, säger Marja Laitinen och räcker mig uppskattningsvis hundra sidor prydligt införda i en plastficka innan vi börjar intervjun.
På Business Software Alliance som i Finland representeras av advokatbyrån Tapio Susiluoto är man vana vid journalister som kommer för att få höra om de miljardförluster olaglig kopiering av datorprogram årligen medför. Och visst är siffrorna uppseendeväckande: i fjol kopierades program för ett värde av 4.391.014.790 dollar enbart i Europa. Men hur har BSA kommit fram till de här siffrorna? Laitinen tvekar några sekunder innan hon svarar.
-Ja, det är nog rätt grova uppskattningar. De baserar sig på jämförelser mellan antalet sålda datorer och sålda program i olika länder.
-Och naturligtvis mycket annat, skyndar hon sig att tillägga och tittar på Tapio Susiluoto som slagit sig ned bredvid henne för att delta i intervjun en aning försenat.
Susiluoto nickar instämmande men vad detta "mycket annat" är som ger en beräkningsexakthet på tio dollar när förblir oklart.
Bygger siffrorna då helt på en situation där alla olagliga kopior istället skulle vara köpta? De, speciellt ungdomar, som nu har kopierade program skulle knappast skaffat dem alla om de varit tvungna att betala upp till tusentals mark för vart och ett.
-Vi koncentrerar oss huvudsakligen på företag, svarar Susiluoto undvikande.
Garanterat billigare program?
Susiluoto jämför ett datorprogram med ett verktyg och framhåller att vi naturligtvis förväntar oss att företag inte arbetar med stulna verktyg. Dessutom framhåller Susiluoto att det är företagets ledning som ställs till svar ifall någon inom företaget använder olagliga kopior av program så det lönar sig för företag att ta frågan på allvar.
BSAs argument är knivskarpa och odiskutabla så länge de håller sig till det faktum att kopiering av program för kommersiella ändamål är olagligt. Tyvärr fortsätter Susiluoto med de diffusa argument som BSA ofta för fram.
-Det är dessutom kortsiktigt att använda piratkopior för man får inte tillgång till kundservice och billiga uppdateringar.
Att framställa en tusenmarks uppdatering som ett billigt alternativ till gratis olaglig piratkopia går väl ingen på och värdet av olika företags kundservice kan naturligtvis diskuteras.
-Och om alla köpte lagliga kopior skulle priserna självklart sjunka.
Är det verkligen så här självklart?
-Absolut, säger Susiluoto och lutar sig bakåt i stolen.
Men till exempel Nintendos spelmoduler som är nästan omöjliga att kopiera kostar dubbelt så mycket som motsvarande spel för vanliga datorer som kommer på disketter som kan kopieras. Autodesk som är ett av företagen bakom BSA gör ett av världens mest svårkopierbara program för PC och det är samtidigt ett av de dyraste på tiotusentals mark. Företag som konkurrerar med Microsoft säljer motsvarande program billigare än Microsoft trots att deras försäljningsvolym kanske bara är enstaka procent i jämförelse med Microsofts. Är det verkligen så självklart att ökade försäljningsvolymer sänker priserna?
-Microsoft kanske lägger ut mer pengar på marknadsföring, föreslår Laitinen innan Susiluoto hinner ta avstånd från hela frågan.
-Det är svårt för oss att ta ställning till olika företags prissättning, svarar Susiluoto.
Laitinen fortsätter ändå med exemplet att program är billigare i USA där piratkopiering är betydligt ovanligare. Det är visserligen vanligare att man köper lagliga kopior i USA men några tydliga prisskillnader har det inte lett till trots att den finländska mervärdesskatten fått oss att tro det.
-Jag är ändå säker på att priserna skulle sjunka om alla köpte lagliga kopior. Det är samma som att skatterna skulle sjunka om alla betalade skatt, säger Susiluoto.
Men skatteverket är inte ett kommersiellt företag med vinstmålsättningar.
-Nå, nej.
De storas intresseorganisation
Är BSA en opartisk organisation?
-Vi försöker ge trovärdig information men helt opartiska är vi väl inte. Vi har våra rötter i de stora organisationer som ingår i BSA. När vi gör polisanmälningar försöker vi naturligtvis vara så objektiva som möjligt. Inte är det så att polisen reagerar annorlunda på en anmälan bara för att den kommer från oss, säger Susiluoto.
I själva verket är BSA en intresseorganisation med ett antal stora programtillverkare som medlemmar och med avsikt att öka medlemsorganisationernas försäljning.
-Marknadsföringen lämnar vi åt våra medlemsföretag men det är väl inte så konstigt med en intresseorganisation för programtillverkare. Motsvarande organisationer har redan länge funnits inom musik- och filmbranschen, säger Susiluoto.
Men BSA har kanske varit framgångsrikare än övriga intresseorganisationer, bland annat har vi nu en lagstiftning som ser strängare på kopiering av datorprogram än kopiering av film eller musik. Är det här motiverat?
-Det kan kosta enorma summor att utveckla ett program och priset på en laglig kopia kan vara tiotusentals mark. En olaglig kopia av ett program kan alltså förorsaka förluster på tiotusentals mark medan en kopia av en film eller en skiva medför en förlust kring hundra mark. Staten har alltså ansett att det är befogat att ge datorprogram ett större skydd i lagen. För två år sedan trädde den strängare lagen i kraft som gör det olagligt att kopiera datorprogram för privat användning.
Huruvida de som tidigare kopierade program för privat användning nu istället köper program som kostar tiotusentals mark styck är oklart vilket kastar en skugga över argumenten för lagförändringen. I de fall när privatpersoner har ekonomiska möjligheter att välja mellan en laglig och olaglig kopia ligger priset troligtvis närmare musikskivor och filmer.
Organiserad brottslighet eller spännande lek?
Ni framhåller ofta att kopiering av datorprogram är ett mycket allvarligt brott.
-Ja
Och det här har framhållits i kanske tio år.
-Det stämmer.
Under de här åren har det varit en utbredd hobby bland ungdomar med datorer att kopiera och samla på datorprogram, ofta hundratals, som de sprider vidare sinsemellan. De skulle aldrig ha råd att köpa programmen men de är en spännande lek med något förbjudet, kanske ett sätt att visa sig tuffa för de betraktades ju som stora brottslingar. Är det inte farligt att locka ungdomar att identifiera sig själva som kriminella trots att de knappast är de miljonbrottslingar de utmålats som?
-Vi har inte haft många fall med tonåringar som kopierat hundratals program, vi koncentrerar oss som sagt huvudsakligen på företag. Dessutom var det ju faktiskt lagligt att kopiera för personligt bruk fram till 1994. Men man måste komma ihåg att när det handlar om sådan här organiserad och utbredd kopiering finns det alltid ekonomiska intressen någonstans. Det handlar om organiserad brottslighet, säger Susiluoto.
-Vi försöker sprida information om de här frågorna för det är inte roligt när en liten pojke står inför miljonersättningar, säger Laitinen.
Carl-Magnus Dumell