www.dumell.net / tidningsartiklar / Åbo Underrättelser / Modemen har nått taket - vad nu?
Publicerad i Åbo Underrättelser 11.10.1997
Modemen har nått taket - vad nu?


Det som alla känner till om Internet är att det är långsamt, de har blivit en kliché människor tar till då de inte har något annat att säga om Internet men ändå vill säga något för att visa att de hänger med. Att ha en snabb Internetanslutning har blivit lite som att ha en sportbil, det imponerar (kanske) på vänner och bekanta men i praktiken gör hastighetsbegränsningarna att vi puttrar på i samma takt som grannen med sin Samara.
I praktiken är våra modem sällan flaskhalsen, trots att vi ofta tror det, för de internationella Internetkablarna är pressade till bristningsgränsen och klarar inte alltid av att överföra tillräckligt med information för att fylla ens våra nuvarande modems kapacitet. Snabbare anslutningar vill vi ändå ha men modemen har nu nått sin gräns, de kan inte bli snabbare, så vad skall vi ta till?
De flesta Internetanvändare tar emot betydligt mer information än de sänder ut. Om morgondagens Internetanvändare kommer att vara som dagens tv-tittare som passivt tar emot enorma mängder med information kan Internetanslutningarna byggas på ett billigare sätt än ifall användarna också vill kunna sända ut information i större mängder. Ingen vet idag om vi kommer att börja använda Internet som radio och tv då vi huvudsakligen tar emot information eller som telefon och "riktig" social kontakt då vi sänder ut ungefär lika mycket som vi tar emot.

Modem

Vanliga modem som de flesta idag använder har nått taket. Det analoga telefonnätet klarar teoretiskt av högst 64 kbps (tusen ettor och nollor per sekund) och i praktiken är de nyaste 56 kbps modemen det närmaste vi kommer denna gräns. Faktum är att de nyaste modemen inte alltid ens går att köra på full hastighet för felmarginalerna är så små att även de minsta störningarna på linjen förorsakar problem. Fördelen med modem är att de kostar några hundra mark, kan användas överallt där det finns vanliga telefonkontakter och de erbjuder fullständig tvåvägskommunikation, du kan sända ut information lika snabbt som du tar emot.

ISDN

Ända sedan 70-talet då den digitala telefonstandarden ISDN slogs fast har den varit morgondagens teknik fram till nu då den börjar vara gårdagens teknik. Dagens teknik var den däremot aldrig. Hastigheten är 128 kbps, dvs enbart dubbelt jämfört med analoga telefonanslutningar. Att ändra sin gamla telefonanslutning till en digital kostar kanske en tusenlapp, beroende på vilket telefonbolag du anlitar, och minutpriset är lite högre än med vanlig telefon. Idag är ISDN den snabbaste tekniken lämplig för privatpersoner. Kommunikationen är naturligtvis tvåvägs eftersom det är en telefonteknik.

kabel-tv nätet

Bland de nya alternativen är kabel-tv nätet det mest jordnära och inte bara för att det är färdigt nedgrävt. Tv-kablarna är redan dragna till de flesta hus, väldigt få har en egen antenn på taken längre, kablarnas kapacitet är enorm och flera företag tillverkar redan fungerande "kabel-tv modem". Om jag inte helt misstar mig pågår provkörningar med några hundra hushåll redan i Finland.
"Tusentals gånger snabbare än modem och mycket billigare" har det gång på gång stått i dagstidningars notiser när något företag skickat ut pressinfomation.
Kablarna är visserligen tusentals gånger snabbare än telefonlinjerna men det som aldrig framkommer i dessa notiser är att en hel stadsdel kan vara ansluten till en och samma kabel medan varje hushåll har en helt egen telefonlinje. Om 10.000 människor skall samsas om samma kabel får var och en tillgång till en tiondels promille av den totala kapaciteten. Dessutom överför kabel-tv nätet information enbart en väg. Det går att bygga om kabel-tv näten för tvåvägs kommunikation men det är mycket dyrt, alternativt kan modemen göras så att de sänder ut informationen via telefonnätet och tar emot via kabel-tv nätet. Dessutom är kabel-tv nätet redan rätt fyllt med tv-kanaler.

Via radio eller tv

Enda sedan BBC uppfann text-tv på 70-talet har det varit möjligt att skicka ut information i bakgrunden av tv-bilden. De "synkroniseringslinjer" som i begynnelsen behövdes ovanför och under den del av tv-bilden som synns på skärmen för att dåtidens tv-apparater skulle kunna visa en stadig bild behövs inte längre utan nu fylls dessa linjer med svarta och vita punkter som motsvarar ettor och nollor . Det är möjligt att sända hurudan digital information som helst. Ett speciellt modem kopplas till tv-antennen och plockar ut den inbakade informationen. Kommunikationen sker endast åt ett håll och hastigheten motsvarar ett äldre modem.
Denna teknik har varit fem före att dö bort men redan nästa år inleds digitala radiosändningar där det är möjligt att enklare inkludera stora mängder data i bakgrunden. Snart kommer också digital-tv och då blir det möjligt att inkludera verkligt stora mängder data i bakgrunden. Detta tillsammans med billiga och lättanvända datorer som använder tv-n som bildskär och som låter dig surfa på nätet via tv-ns fjärrkontroll kan komma att på riktigt revolutionera Internet.

satellit

I Europa finns åtminstone ett företag som försöker börja köra ut information via Internet och de har en hyperaktiv informationsavdelning vilket lätt till många notiser i dagstidningarna där det står "tusentals gånger snabbare än modem och mycket billigare" (låter det bekant?).
Satellitkommunikation kan i och för sig fungera i bägge riktningarna men en egen satellitsändare är dyr. I praktiken handlar det om samma en-och-en-halv-vägs kommunikation som med kabel-tv nätet, dvs du tar emot information via satellit och sänder via vanligt modem. En satellit har i och för sig enorm överföringskapacitet men om alla västeuropas Internetanvändare delar på denna kapacitet blir inte mycket kvar. Dessutom lider satellitöverföring alltid av en ungefär sekundlång fördröjning, dvs varje gång information börjar sändas tar det en sekund innan den verkligen sänds vilket är störande i längden.
Satellittänkandet härstammar från USA där telekommunikationsinfrastrukturen är som i ett u-land, kablar som ingen vet var de är nedgrävda innan någon gräver av dem och inne i städerna hänger de på stolpar som på vår landsbygd och även en lekman kan se att det inte är någon ordning på dem.

Elnätet

För ett par dagar sedan skrev en stor finländs tidning att ett brittiskt företag uppfunnit en teknik för att överföra Internet via vanliga elnätet. "Tusentals gånger snabbare än modem och mycket billigare." Tekniken bygger på att ettorna och nollorna sänds som små störningar längs elnätet som inte är så stora att de skulle inverka på vanliga el-apparater men specialutrustning kan avläsa dessa störningar och omvandla dem tillbaks till ettor och nollor.
Här är samma problem som med kabel-tv nätet: många hushåll är anslutna till samma elkabel och tvingas dela på kapaciteten. Trots att artikeln om denna teknik fyllde en kvarts sida nämndes inte en sådan "bagatell" som huruvida det är frågan om tvåvägskommunikation eller inte. Jag kan tänka mig att tekniken inte duger för tvåvägskommunikation och om den gjorde det skulle väl nog företaget i fråga nämnt det mycket tydligt i sin pressinformation.

Internet - speciella kablar

Vi har skilda kablar för telefoner, för eldistribution och för tv-signaler. Varför kan vi inte också ha skilda kablar för Internet? Dels vill alla som äger någon form av nät också hyra ut det åt Internetanvändare, dels expanderar Internet så snabbt att vi inte har tid att vänta på att nya kablar dras och slutligen tror Internetleverantörerna att ett lågt pris är det viktigaste försäljningsargumentet för privatpersoner. Företag har redan länge dragit skilda kablar för datakommunikation som erbjuder snabb och pålitlig tvåvägskommunikation med beprövad teknik. Jag tror att även privatpersoner kommer att vilja börja satsa på detta i Europa eftersom vi har möjlighet till det. Här i Åbo till exempel har det redan i ett år varit möjligt att få en skild Internetkabel för 350 mark per månad. Hastigheten är som ett äldre modem men det är en helt skild kabel för ändamålet som fungerar 24 timmar per dygn utan ta upp din telefonanslutning och utan någon minutdebitering. Ingen behöver komma med en grävmaskin utan istället används de kablar som redan finns nedgrävda under gatorna och inbyggda i husväggarna och som ursprungligen var tänkta som telefonledningar men som kan användas för vad som helst. På motsvarande vis är vissa av lägenheterna i studentbyn här i Åbo numera anslutna direkt till universitetens datornät. I Sverige har nu några små städer dragit skillda Internetkablar till nya bostadsområden för att locka människor till staden. Singapore har kanske kommit längst med det här för där har statsmakten redan länge arbetat för att bygga ut ett datakommunikationskabelnät som varje hus skall vara anslutet till.



Carl-Magnus Dumell

Observera att den här texten är rätt gammal - det betyder dock inte automatiskt att den är föråldrad.

I många fall är texterna här relevanta och hjälpfulla också idag och de ger alltid en intressant tillbakablick över ämnet.

Carl-Magnus Dumell
Oktober 2011