"Pentium" har nästan blivit synonym med "dator" men det finns ett par företag som försöker ändra på det. Om du idag köper en billig PC är det inte alls självklart att den innehåller en Pentium processor från Intel.

Länge kostade en typisk PC ungefär 10.000 mark. Nya finesser kom till i samma takt som teknologin blev billigare så priset hölls konstant. Men nu har priserna börjat sjunka ordentligt och idag ligger en typisk PC närmare 5000 mark. I USA kallas fenomenet "sub-$1000-pc", dvs "pc för under tusen dollar" (=ca 5000 mark). Utvecklingen har satt hård press speciellt på processortillverkarna eftersom processorn, "datorns hjärna", är en av de dyraste komponenterna samtidigt som processorns hastighet är en av de viktigaste försäljningsargumenten.

Lågprisdatorn är här

Processortillverkaren Cyrix introducerade i fjol ett radikalt alternativ till Intels Pentium processorer: MediaGX. Cyrix processor var märkbart långsammare än Intels men den största skillnaden mellan processorerna var priset. Några datortillverkare vågade ifrågasätta tesen om att bara det snabbaste är gott nog och det visade sig att det fanns en marknad för lite långsammare datorer med halverad prislapp, en stor marknad. En annan processortillverkare, AMD, igång på allvar med tillverkningen av sin K6 processor som var lika snabb som Intels Pentium processorer men prissatta exakt 25% lägre. Flera datortillverkare, däribland Compaq som är världens största PC tillverkare, började använda AMD och Cyrix processorer i sina billigaste modeller och dessa modeller blev också de mest populära. Jätten Intel vacklade.

Intel lanserade budgetprocessor

Framgångarna började för Intel 1981 när IBM valde att köpa processorerna till sina datorer från dem. När tusentals andra tillverkare så småningom ville göra IBM kompatibla datorer var tillverkarna tvungna att använda samma processorer, dvs Intels. Företagets kraftigaste processorer är Pentium II serien och alldeles nyligen presenterades en nedbantad lågprisversion under namnet Celeron. Företaget har haft en monopolliknande ställning på marknaden vilket gett dem juridiska problem och ett dåligt rykte. Monopolställningen har också lett till att Intel har problem med att möta konkurrens som nu speciellt AMD på allvar börjat bjuda på. Intels ekonomi är inte dålig, men den har varit betydligt bättre. Mycket hänger nu på hur Celeron tas emot av konsumenterna.

Enligt Kari Erfving vid Datoraffären DMT i Helsingfors är kunderna klart tudelade i förhållande till Celeron.

-Vissa är mycket nöjda över att det kommit ett sådant här lågpris alternativ från Intel medan andra inte vill ha något som helst att göra med processorn och är förskräckta över hur kraftigt Intel skurit i egenskaperna för att få ner priset.

AMD - snabbt och billigt

Amerikanska AMD är Intels värsta konkurrent. Företaget som grundades 1969 har idag 13.000 anställda och hunnit tillverkat över 100 miljoner Intel kompatibla processorer börjandes med AMDs 386 kopia 1991. Företaget har egna fabriker varav en klarar av att tillverka processorer med "0,25 mikron teknologi". AMDs flaggskepp är deras K6-II processorer som är nästan lika snabba som Intels snabbaste processorer men betydligt billigare. AMD gör mycke väsen om de nya "3D" funktionerna i deras processorer men funktionerna är antagligen mer synliga i reklammaterialet än i verkligheten. Funktionerna motsvarar de MMX "multimediafunktioner" som Intel introducerade för ett par år sedan i sina Pentium processorer och som i bästa fall ledde till en 10 procents hastighetsökning i några enstaka grafikoperationer men som i reklamerna verkade kunna få din dator att sjunga och dansa.

Bland annat IBM och Compaq använder AMDs processorer i sina billigaste PC modeller. Företagets största problem har varit störningar i tillverkningen som lett till att de inte kunnat tillgodose efterfrågan.

Enligt Göran Andersson på Datainfo in Ekenäs har kundernas misstänksamhet mot andra märken än Intel försvunnit.

-Jag har kunder som uttryckligen är ute efter datorer med AMDs processorer. Det har ju skrivits en hel del om K6 processorn i facklitteratur så de vet vad det är och den är billigare än Intels processorer.

Inte heller kunder som är mindre insatta i tekniken har något emot AMD enligt Andersson.

-Nog litar kunden på oss och på datorn även om den inte innehåller en Intel processor. Tidigare fanns det nog en allmän misstänksamhet mot allt som inte var Intel men inte nu längre. Jag har inte sålt många maskiner med AMDs processorer ännu för de har inte funnits så länge men det verkar inte vara något problem att sälja dem.

Cyrix har problem

Amerikanska Cyrix har de senaste åren haft svårt att hänga med i utvecklingen och deras processorer har varit betydligt långsammare än Intels. Cyrix har precis som AMD kopierat Intel processorer sedan 286:an och 386:an. Hittills har Cyrix inte klarat av att tillverka sina processorer själva utan hyrt in sig på IBMs bra men dyra fabriker. Nu har National Semiconductor som sedan november äger Cyrix meddelat att de flyttar tillverkningen till sina egna fabriker men de klarar inte av bättre precision än 0.35 mikron även om de hoppas få igång en 0.25 produktionslinje före årets slut. Cyrix Pentium kopia heter "M II" men mest uppmärksamhet har företaget väckt med sin verklig budgetprocessor, "MediaGX. Ingen datortillverkare använder ändå för tillfället Cyrix processorer i någon större utsträckning. Det verkar inte ännu finnas marknad för två lågpristillverkare och just nu är AMD starkare. I Finland är det nästan omöjligt att få tag på en Cyrix för tillfället.

Om Pentium var ett slavskepp...

Låt oss jämföra en processor med ett romerskt slavskepp, så där som de brukar se ut i Asterix serieböcker. En processor, datorns "hjärna", är ett av vetenskapens främsta mästerverk, resultatet av 1900-talets främsta matematiker, kemister och fysiker samlade insatser. Eller med andra ord, en processor är rätt komplicerad och svår att förstå så när vi jämför detta tekniska under med ett romerskt slavskep modell Asterix är det frågan om en viss förenkling.

Killen som trummar

Alla slavskepp i alla ritade serier har en kille som trummar takten åt roddarna. Ju snabbare han trummar desto snabbare rors det ... till en viss gräns, sedan börjar roddarna bara trasla ihop årorna eller kollapsa av utmattning. I en processor motsvaras trummaren av "klockfrekvensen", ni vet, det där "300 MHz" som det brukar stå med stor stil i datorreklamerna. Klockfrekvensen är takten med vilken processorn jobbar. Exempelvis "300 MHz" betyder "300 miljoner arbetsinsatser per sekund". Om processorn ställs på för håg klockfrekvens överhettas den eller så kommer ettorna och nollorna i otakt och datorn låser sig.

Roddarnas styrka

Många starka roddare är naturligtvis bäst, men är få starka roddare bättre än många svaga? Många fäster allt för stor uppmärksamhet vid datorns klockfrekvensen men en 200 MHz Pentium II är bättre än en 300 MHz Pentium ... kanske. Ovan konstaterade vi att MHz angav antalet arbetsinsatser per sekund men arbetsinsatsens storlek varierar mellan olika processormodeller. En avancerad Pentium II processor åstadkommer mer med varje arbetsinsats än en vanlig gammal Pentium processor. Som tumregel kan användas att "roddarnas styrka" ökar med ungefär 50% per processorgeneration. En Pentium processor behöver alltså bara snurra på 66 MHz för att motsvara en äldre 486:a på 100 MHz och en Pentium II processor på 200 MHz motsvarar en Pentium processor på 300 MHz.

Antalet roddare

Ju fler roddare, desto snabbare rör sig båten. För några år sedan användes uttrycket "32 bit" eller "32 bitar" ofta. De första PC processorerna var 8-bitars processorer vilket betydde att processorn kunde hantera 8 stycken ettor och nollor parallellt. Sedan blev det 16 (286 processorn) och 32 processorer (386:an och 486:an) och dagens Pentium processorer är 32 eller 64 bitars processorer lite beroende på hur man ser på saken. I princip betyder fler bitar högre hastighet, men precis som fler roddare kräver en större och klumpigare båt eller fler roddare kan leda till svårigheter att hålla takten finns det nackdelar och följaktligen har utvecklingen i de flesta fall stannat upp på 32 bitar.

Båtens storlek

En större båt är naturligtvis långsammare om roddarnas arbetsinsats är oförändrad, men framför allt dyrare. En processors storlek inverkar indirekt på processorns hastighet, men i första hand är små processorer billigare att tillverka. De minsta processorerna idag tillverkas med "0.25 mikron teknologi", dvs de minsta detaljerna i processorn är bara 25 miljontedelar av en meter.

Carl-Magnus Dumell