Att Internet utvecklas snabbt har vi ju alla hört, men stämmer det faktiskt? Internet VÄXER med en oerhörd hastighet, men följer UTVECKLINGEN samma takt eller är det bara samma gamla teknologi som breder ut sig?

För en månad sedan var jag studiogäst i ett radioprogram och gjorde det Internetförståsigpåare i första hand förväntas göra, nämligen bidrog med lämpliga superlativ för att beskriva Internets utvecklingstakt. Ett populärt påstående är att ett år på Internet är tre kalendermånader och redaktören avslutade programmet med att be mig återvända efter sådär tre månader för att berätta om hur Internet utvecklats under den tiden.

Fler färger men inget nytt

En vän till mig brukade tala om samhällets kollektiva lögner, missuppfattningar som vi alla bidrar till att hålla vid liv. När jag nu kritiskt försökt observera Internets utveckling börjar jag inse att myten om Internets utveckling är en av dessa kollektiva lögner.

Tänkt tillbaks tre månader, var Internet så annorlunda då? Var det alls annorlunda? Tänkt tillbaks ett år, två år. Internet har vuxit enormt, ja, men vad har förändrats? Kanske har du köpt ett snabbare modem så du kan se samma sidor som tidigare, men snabbare. Kanske har du bytt till en ny version av Netscape eller Internet Explorer som ger fler färger, fler typsnitt och snabbare animationer men den här självklara utvecklingen kan väl inte vara den fantastiska och makalösa utveckling som vi prisar i medierna?

Faktum är att Internet inte genomgått någon riktig utveckling sedan våren -93 när webben, www, uppfanns. Före -93 hade Internet huvudsakligen använts för e-post och steget från privata och statiska e-post meddelande till masskommunikation i realtid med dynamiska, interaktiva och grafiska hypermediasidor var enormt. De senaste fyra åren har utvecklingen däremot handlat om fler färger, snabbare animationer och bättre ljud, men ingenting riktigt nytt.

Samma nyheter år efter år

En ledande finländsk datatekniktidning ger varje år ut ett extra Internet temanummer och när vi jämför årets nummer med tidigare nummer blottar vi delvis sanningen om Internets utveckling.

I år finns på sid 18 en artikel om att elektroniska pengar håller på att slå igenom. I fjol publicerades motsvarande artikel på sid 15. Artikeln om att Internet inte kommer att drabbas av förstoppning trots att det ibland går lite trögt hette i fjol "var skall vi hitta tillväxtutrymme för Internet" och i år "Internet har utrymme att växa". Listan på likartade artiklar under åren kunde görs lång. I bägge numren beskrevs sökrobotarna, de nya snabba Internetförbindelserna, hur företagen håller på att ta över Internet och så vidare. Samma "nya trender" som tidningarna skrivit om de senaste tre åren alltså.

Vad skiljer då årets och fjolårets nummer? Endast tre artiklar. Nokias 9000 "Communicator" som uppmärksammades stort i fjol nämns inte med ett ord i år. Det som däremot är nytt för i år är Webbdatorn (NC) och Intranet.

Intranet har det nog talats om i ett par år men det har blivit riktigt populärt först nu. Intranet är lokala nätverk som fungerar på samma sätt som Internet. Företag har gärna ett eget litet internt Internet för lokal e-post trafik och för att anställda skall kunna ta del av intern information i www-format lika smidigt som ute på riktiga Internet. I och med att materialet rör sig längs ett internt nät är det bättre skyddat än i fall det överfördes via globala Internet. Intranet är alltså ingenting nytt i sig, det är bara frågan om att använda den tiotals år gamla Internetteknologin i en avgränsad miljö.

Webbdatorn är det närmaste vi kommit en nyhet de senaste åren, men egentligen är inte ens den en nyhet utan endast ett återupplivande av den gamla centraldatorfilosofin från 70-talet tillämpad med 90-tals teknologi.

Webbdatorn behandlade jag i en artikel i november i fjol.

Artificiell intelligens härnäst?

Betyder det här att Internet stagnerat? Absolut inte. Antalet Internetanvändare och mängden information på Internet fortsätter att öka i snabb takt. Orsaken till att Internet som media inte förändras är att det redan omfattar bild, ljud, text, video och 3D sammanvävt till en helhet så vad mer kan vi vänta oss?

Min personliga gissning är att nästa större steg är artificiell intelligens för att bearbeta den enorma informationsmängden på Internet. I dagarna presenterade sökroboten Alta Vista sitt LiveTopic system för att hjälpa användaren välja ut det väsentliga ur en oöverskådligt stor mängd information. Det här är ett första trevande steg till att låta datorn ta ställning till informationens innebörd och inte enbart till enskilda ord och grammatik.

Ur individperspektiv innehåller Internet oändligt med information som vi inte klarar av att hantera. Endast en artificiell intelligens har förutsättningar att sortera informationen och hjälpa oss förvandla Internets samlade information till kunskap. Först nu har vårt intresse för Internet börjat förskjutas från informationens mängd och utseende till kvalitet. Detta är sannerligen ingen stagnation.

Carl-Magnus Dumell