www.dumell.net / tidningsartiklar / Hufvudstadsbladet / Videoeditering med din PC
Publicerad i Hufvudstadsbladet 14.11.1999
Videoeditering med din PC


Förvandla din PC till en avancerad videoediteringsapparat. Förvandla dina hemvideor till något sevärt.

Vill du göra en musikvideo för din egen rockgrupp? Vill du pröva på att göra en egen film? Eller tillhör du de där som springer omkring med en videokamera på alla barnkalas, skolavslutningar, julfester, bröllop, resor... Men ingen, inte ens du själv, orkar någonsin se en 70 minuter lång video från någon födelsedagsfest. Och musikvideon där du promenerar omkring med kameran och filmar kontinuerligt i fem minuter ser inte alls lika häftig ut som videorna på MTV med bildklipp var tredje sekund. Och att försöka pröva på att göra en film utan editeringsutrustning är det nog ingen som ens försöker sig på.
För 500 - 2000 mark är det möjligt att köpa ett grafikkort med video in- och utgång. Du kopplar videon till grafikkortet och överför videomaterialet till datorns (stora) hårdskiva och editera det. Resultatet kan du sedan överföra tillbaks till video, arkivera i digitalt format på cd skivor eller lägga ut på webben för hela världen att se. Naturligtvis är kvaliteten inte fantastisk i den här prisklassen, men det är faktiskt möjligt att göra sånt som endast proffs kunde göra ännu för ett par, tre år sedan.

Videokamera och videokort

Digitala videokameror (DV) har snabbt blivit populära men är fortfarande betydligt dyrare än analoga videokameror. En begagnad vhs/8mm kameror kan du i bästa fall köpa för några hundra mark men då syns priset i bilden. Nya vhs/8mm kameror börjar bli ovanliga men SVHS/Hi8 kameror ger bra bild och priserna på dem har pressats ner pga DV kamerorna.
För att kunna hämta in video i datorn (och sen köra ut det igen tillbaks till videokassett) behöver du ett kort i datorn med video-in/ut kontakter. De billigaste korten av det här slaget kostar mellan 500-1000 mark men då klarar de inte av att göra annat än dumpa materialet i rått, okomprimerat, format till din hårdskiva. I praktiken betyder det här att redan några minuter kan fylla en hel hårdskiva och att hårdskivan knappast ens hinner ta emot data i den hastighet som skulle behövas för att ta in video med hög upplösning.
Lite bättre kort, i 1000-2000 marks klassen, har en inbyggd processor för att komprimera videomaterialet till MJPEG eller MPEG format så att det tar betydligt mindre utrymme. Med sådana här kort kan du lagra tiotals minuter eller många timmar video med hög upplösning på hårdskivan. Men gott om hårdskiveutrymme är alltid bra att ha och priset på hårdskivor faller snabbt hela tiden. Om du börjar syssla med editering på allvar vill du kanske köpa en separat hårdskiva för ändamålet.
MJPEG är specialutvecklat för editering medan MPEG är tänkt som slutlagringsformat. MJPEG lagrar varje bildruta som en separat JPEG stillbild men är dåligt standardiserad så det lönar sig inte att distribuera video åt andra i det formatet. MPEG igen tar mindre utrymme och är väl standardiserat men lagrar endast förändringarna mellan bildrutor vilket gör det svårare att skapa skarpa klipp mellan två bildrutor.

DV är radikalt

DV kameror lagrar bild och ljud digitalt och det är möjligt att kopiera över materialet direkt till en dators hårdskiva utan att omvandla materialet till en analog videosignal där emellan. Alla DV kameror, och vissa nya datorer, har en kontakt för detta ändamål som går under tre namn: FireWire, iLink och IEEE1394. Det går också att utrusta gamla datorer med denna kontakt. När du kopierat över materialet i DV format till hårdskivan kan du editera det medan det är i DV format och sen kopiera tillbaks det till en DV kassett. Eftersom du hela tiden hanterar videomaterialet i DV format försämras inte bildkvaliteten av att det omvandlas mellan olika format. Detta är, vågar jag påstå, radikalt.
Alla kameror har DV-ut men alla har tyvärr inte DV-in av skattetekniska skäl eftersom de då skulle klassas som videobandspelare och beskattas tyngre.

De olika bildformaten

En normal tv sändning består av 25 bildrutor per sekund och varje bildruta består av 720x576 punkter. Detta kan kallas "full Pal" (Pal är det tekniska namnet på videostandarden i Europa). DV kassetter lagrar video med så här hög upplösning, men inte VHS.
För hemma-bruk räcker ofta "halv Pal", dvs 25 bildrutor per sekund där varje bildruta består av 360x288 punkter. Detta motsvarar ungefär den detaljrikedom som VHS klarar av att återge. Om du vill editera video som härstammar från något analogt videoformat är detta oftast det vettigaste formatet att använda eftersom originalmaterialet ändå inte innehåller mer detaljer än så här.
I multimediasammanhang, om du exempelvis vill lagra materialet på en cd rom skiva eller distribuera det per internet, kan du dessutom slopa varannan bildruta och på så vis halvera utrymmet som materialet kräver. Om detta inte räcker kan du också använda 1/4 Pal och bara varannan bildruta, då får du alltså 12 bildrutor per sekund där varje består av 180x144 punkter.
Vissa datorprogram använder lite andra upplösningar och antal rutor per sekund pga inflytande från amerikanska videostandarden NTSC. Om du tänkt flytta tillbaks materialet till videokassetter skall du hålla dig till Pal, men om du bara tänkt använde det i datorn så är NTSC format inget problem.

Visa videor via nätet

De flesta kort med video-in kontakt har också video-ut så du kan kopiera tillbaks det editerade materialet till en videokassett. Att långtidslagra video på analoga kassetter är däremot inte riktigt lyckat eftersom bildkvaliteten försämras från år till år.
Om du väl digitaliserat materialet kan det vara värt att överväga digital lagring, exempelvis i MPEG format på cd-r skivor. En klippt video är i de flesta fall inte längre än några tiotals minuter och då ryms materialet med någon slags vhs kvalitet på en cd-r skiva som i bästa fall kostar under tio mark. Korta videor i MPEG format kan dessutom behändigt överföras via Internet men längre videor behöver ofta omvandlas till något "lättare" format som tar mindre utrymme (dock på bekostnad av bildkvaliteten). Det populläraste videoformatet för distribution via Internet är RealVideo. Du kan skapa RealVideor som kan ses i realtid över ett vanlit analogt modem, men även med ISDN är bildkvaliteten direkt dålig men ibland är det ändå önskvärt att kunna visa video via nätet på det här viset. Och visst öppnar det helt nya möjligheter för den glade amatören.

Adobe Premiere i funktion

    Kom ihåg när du filmar
  • proffs använder sällan zoom
  • proffs vrider och vänder inte heller på kameran
  • skapa variation genom att förflytta dig och filma från olika vinklar
  • ju mindre du filmar, desto enklare att editera
  • efter att du filmat en händelse kan du filma neutrala insert-bilder, exempelvis en persons händer eller något i bakgrunden. När du börjar editera kommer du att tacka dig själv för detta.
  • om du filmar en musikvideo: bryt mot alla regler


Hårdskivekonsumtion, 1 GB rymmer:
(Alla värden är uppskattningar och tänkta för amatörbruk)
bildformatrå AVIMJPEGMPEGRM
180x144x1214 min1 h*17 h
360x288x127 min28 min**
360x288x253 min14 min1,5 h*
720x576x251 min6 min**
* = icke standardiserat / varierar


    Kom ihåg när du editerar
  • våga lämna bort sånt som är tråkigt
  • enkla, raka klipp är ofta stiligare än att exempelvis tona in och ut mellan olika bilder
  • ljud är svårt att synkronisera och klippa så skapa variation i, exempelvis, ett tal någon håller, genom att klippa in neutrala bilder som inte påverkar ljudet
  • om du filmar en händelse med flera kameror kan du klippa bilder från de olika kamerorna men använd ljudet från bara en
  • ju snabbare klipp, desto modernare ser det ut


foto: Carl-Magnus Dumell, subject: vhs, dv, hi8 cassetts

VHS-C
I övrigt exakt samma som vanlig VHS men i fysiskt mindre kassetter (därav bokstaven c som står för compact).
SVHS-C
SuperVHS är en vidareutveckling av VHS. Kassetterna har samma fysiska format som VHS men använder bättre band och informationen lagras på ett mer avancerat vis så att bilden blir bättre.
8mm
Konkurrerande format till VHS-C som hållits vid liv av några japanska företag, framför allt Sony. Motsvarar i stort sett VHS.
Hi8
Vidareutveckling av 8mm formatet. Kassetten har samma fysiska form som 8mm och bildkvaliteten motsvarar ungefär SVHS. Har varit populärt bland seriösa amatörer.
miniDV
Digital Video. Bild och ljud lagras digitalt i ett MPEG liknande format på en kassett med magnetband. Kvaliteten är bättre och kassetterna mindre än SVHS-C/Hi8.
D8
Sonys eget påhitt. Lagrar video i DV format på Hi8 kassetter. Kul för de gamla Hi8 användare som vill gå över till DV och kan återanvända sina gamla Hi8 kassetter.


Carl-Magnus Dumell
Observera att den här texten är rätt gammal - det betyder dock inte automatiskt att den är föråldrad.

I många fall är texterna här relevanta och hjälpfulla också idag och de ger alltid en intressant tillbakablick över ämnet.

Carl-Magnus Dumell
Oktober 2011