Utländska gäster via videokonferenssystem, frågor till studiogästerna och tävlingsbidrag från tittarna via e-post och gsm textmeddelanden och realtidsgallup på webben i ett 75 minuter långt direktsänt tv-program. Det är krångligt men @2000+ på TV1 har bevisat att det är möjligt och rentav billigt.

Risto Johnson är eldsjälen bakom diskussionsprogrammet @2000+ som hanterar olika frågor som berör vår framtid, exempelvis genmanipulerad mat och medicinsk forskning kring åldrande. Johnson har tidigare experimenterat med att utnyttja Internet i olika diskussionprogram, dels genom att lägga ut tillägsinformation på webben och dels genom att låta tittarna sända frågor till studiogästerna per e-post under programmets gång.
@2000+ är ett modigt försök att göra ny teknik till en naturlig del av en programmserie och se hur det fungerar. Hittills har vi bevisat att Internetteknologi är mogen att användas såväl vad gäller pålitlighet som tittarnas intresse och förmåga att utnyttja teknologin. En annan, minst lika viktig upptäckt, är att detta kan göras billigt med gratisprogram, standardhårdvara avsedd för hemmabruk och gamla kasserade Pentium 90 datorer som antagligen blivit över då kontorsanställda fått snabbare maskiner för sina ordbehandlingsbehov...
Om vi begränsar oss till de tekniska frågorna så står vi inför tre olika problem: själva webbsidorna, videokonferenssystemen och hanteringen av textmeddelanden som kommer in via e-post och SMS under programmets gång.

Tv-programmet i webbformat

Inför varje tv-program gör vi helt nya webbsidor som blir ett gediget informationspaket om det ämne som kommer att behandlas. Till att börja med finns här det material som ingår i tv-programmet men dessutom en hel del tillägsmaterial som inte ryms med i tv-programmet. Om vi gör en 30 minuters intervju med någon ansedd utländsk expert så ryms endast 2-3 minuter med i tv-programmet men på webben kan vi lägga ut intervjun i sin helhet. Också bakgrundsmaterial som använts för att förbereda tv-programmet sammanställs och läggs ut på nätet.
Att det är ett tv-bolag som står bakom sidorna syns tyvärr i att sidorna innehåller tv-aktig grafik som fyller hela rutan och gör sidorna långsamma och i att mycket av materialet finns i ljud- eller videoformat vilket inte alla har teknik för att ta emot. Vi är i alla fall medvetna om problemen och försöker åtgärda dem. För varje gång gör vi sidor som går allt snabbare att ladda ner med vanliga modem och vi försöker få så många av intervjuerna som möjligt överförda till text så att alla skall kunna ta del av dem enkelt.
Webbsidorna är också en port till själva tv-programmet. På sidorna presenteras studiogästerna flera dagar före sändningen och här kan besökarna skicka in frågor till dem via en blankett. En viktig detalj är att vi på det här viset kan tvinga besökarna att uttrycka sig kort genom att begränsa utrymmet för frågan i blanketten. Om vi endast skulle göra reklam för en e-post adress till vilken tittarna kunde sända frågor har det visat sig att vi får långa och dåligt formulerade redogörelser som är för klumpiga för att användas i tv.
På webbsidorna finns dessutom en liten gallup där besökarna får ta ställning till någon fråga rörande det aktuella ämnet och ett diskussionsforum där besökarna kan skriva in egna kommentarer, läsa andras och debatera.

Studiogäster via videokonferens

Nackdelen med vanliga videokonferenssystem är den dåliga bildkvaliteten och deras opålitlighet. Fördelen är priset: det är möjligt att få med en person i bild till priset av ett telefonsamtal. Vi använder inte Internetbaserade konferenssystem utan vanliga "bildtelefoner", dvs ISDN baserad utrustning där vi helt enkelt ringer upp den andra parten och får en 128 kbps direktförbindelse. I de flesta fall är det forskare utomlands som vi vill ha med i sändningen och de har tillgång till universitetens videokonferenssystem.
Fysiskt består vår konferensutrustning av vanliga Pentium datorer med 5000 marks videokonferenskort och tusen marks VGA till PAL konverterare. Bildkvaliteten är inte bra men hygglig och ingen har klagat. Tittarna verkar acceptera en aningen nedsatt bildkvalitet i de här sammanhangen. Vad gäller bildkvalitetetn så har motpartens kamera och belysning stor betydelse. Avståndet spelar däremot ingen roll, huruvida bilden från Kalifornien eller Kokkola är bättre beror bara på hurdana kameror de använder.
Det enda riktiga problemet med videokonferensutrustningen är att apparater från olika tillverkare ofta inte fungerar ordentligt tillsammans. Det är snarare regel än undantag att det krävs många försök innan apparater från olika tillverkare får kontakt med varandra. Under första direktsändningen förorsakade detta panik då vi endast hade några minuter på oss att bryta en gammal kontakt och ringa upp följande person som skulle delta. Vi klarade av det, men ibland endast med några sekunders marginal.

Hundratals frågor under direktsändning

Under dagarna före programmet kommer 10-100 frågor till studiogästerna. Under de 75 minuter sändningen pågår kommer däremot kring 500 frågor per e-post och så många per SMS att vi inte ens klarat av att räkna dem.
När vi planerade @2000+ använde vi ett avancerat specialprogram med vilket vi plockade ut lämpliga frågor direkt ur "postlådan", ordnade dem så att de följde programmets gång och skickade iväg dem till redaktörens dator, en stor skärm i studion för gästerna och mixern för tittarna hemma.
Under pilotavsnittet blev det uppenbart att programmet var katastrofalt otillförlitligt. Med enbart några veckor kvar till första riktiga sändningen och mycket annat att göra byggde jag ett nytt system baserat på tre vanliga gratisprogram och ett minimalt eget program. Principen är följande: inkomna frågor väljs ut med Microsoft Mail, konverteras till www-sidor med mitt program och sänds ut till redaktören med ett gratis www-server program. Redaktören använder Netscape för att bläddra bland de utvalda frågorna som mellan vanliga www-sidor. Med några enkla program har vi alltså förvandlat en gammal Pentium 90 med Windows 95 till en www-server med vars hjälp vi väljer ut, sorterar och visar tittarnas frågor i direktsändning. Eftersom vi använder så vanliga och enkla komponenter är systemet stabilt och pålitligt.

Carl-Magnus Dumell
dumell@dumell.net